Samtidigt som jorden håller på att dräneras på sällsynta jordartsmetaller har många av oss dem lagrade i våra hem – i mobiltelefoner och datorer vi inte längre använder, säger Elizabeth Ratcliffe, från Royal Society of Chemistry (RSC) till BBC.

I en kampanj försöker RSC nu uppmärksamma det ohållbara i att fortsätta utvinna alla de sällsynta metaller som finns i konsumentelektronik, i stället för att ta hand om det som redan utvunnits.

Elskrotberget växer

Några av de ämnen som är nödvändiga för ny teknik håller helt enkelt på att ta slut. Samtidigt växer elskrotberget med närmare två miljoner ton per år. Mindre än 20 procent samlas in och återvinns.

Oroligheter och konflikter utgör också ett hot mot försörjningskedjan för kritiska jordartsmetaller. Till exempel har kriget i Ukraina bidragit till att priserna på nickel, en viktig komponent för batterier till eldrivna fordon, skjutit i höjden. Priset på litium, en annan viktig komponent inom batteriteknologi, har ökat med nästan 500 procent mellan 2021 och 2022.

Större ansvar

Men det finns också en växande efterfrågan på mer hållbar teknik. I en undersökning RSC har gjort med 10 000 svarande i tio länder sade 60 procent att de skulle vara mer benägna att byta till ett konkurrerande märke om de visste att deras produkt tillverkades på ett mer hållbart sätt.

Elizabeth Ratcliffe efterlyser större ansvarstagande från tillverkare och återförsäljare. Hon föreslår bland annat tjänster som att man ska kunna lämna sina elektronikprodukter till återförsäljaren och veta att de kommer att återvinnas på ett säkert sätt.

– Instabiliteten i försörjningskedjorna bekräftar bara det faktum att vi behöver en cirkulär ekonomi för de här materialen. Just nu utvinner vi dem bara för gott.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.