Tidigare har LFT skrivit om FN:s varning att världens jordar utarmas i allt högre grad – och konsekvenserna för den globala matproduktionen.

I moderna storskaliga jordbruk har målet länge varit att producera så mycket som möjligt, så fort som möjligt. Men när åkrar plöjs, bevattnas, fertiliseras med konstgödsel och skördas storskaligt tar jorden skada.

– Genom att ta fram växter som både blir större och växer snabbare, kan växterna varken hålla jämna steg med absorptionen av näringsämnen från jorden eller kunna syntetisera näringsämnen internt. Tyvärr får bönder betalt för vikten av sina grödor, så det motiverar dem att göra saker som inte är bra för näringsinnehållet, förklarar Donald R Davis vid Texas Universitet i en intervju med National Geographic.

Ett svenskt problem?

Men hur ser läget ut i Sverige? Det är dyrt att följa individuella livsmedel och mäta förändringar i kolhydrater, protein, antioxidanter eller näringsämnen och inte något som Livsmedelsverket gör regelbundet och systematiskt. Matkorgsundersökningen är ett projekt som delvis försöker följa utvecklingen och genomfördes senast år 2015.

I år påbörjas nästa undersökning som kommer att fortgå till och med 2024.

På hemsidan går det att läsa: “Syftet med en matkorgsundersökning är att undersöka innehållet i en typisk svensk matkorg för att få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller”.

– Matkorgsundersökningen var från början avsedd för att titta på toxiska ämnen, sen lade man till näringsämnen. Det man tittar på är inte enskilda livsmedel, utan många livsmedel blandas ihop i grupper, som sedan analyseras för sig, säger Sanna Lignell, riskvärderare vid Livsmedelsverket, i en intervju med LFT.

Studien är främst avsedd att studera vad medelsvensken får i sig överlag. Därför går det inte att skilja på om eventuella näringsbrister grundar sig i mindre näringsrika varor, eller på att konsumtionsmönster förändras. Man kunde dock se hur mängden jod som vi får i oss från maten har minskat medan mängden av tungmetallen kadmium har ökat.

– Då det är dyrt att göra kemiska analyser för varje enskilt livsmedel valde man denna metod för att få en helhetsbild av exempelvis hur mycket kadmium vi får i oss från maten.

Enligt Livsmedelsverket kan vegetarianer ha en högre exponering för kadmium eftersom de ofta äter mer spannmålsprodukter. Ungefär 40 procent av intaget av kadmium kan härledas till spannmålsprodukter, men också potatis och grönsaker är viktiga källor. En ökad konsumtion av spannmål och grönsaker kan vara en anledning till att kadmiumexponeringen ökat, misstänker Sanna Lignell.

Avslutningsvis menar Sanna Lignell att det ska bli mycket intressant att se resultaten från den nya matkorgsundersökningen som påbörjas i år. Nytt för denna undersökning är att det har lagts till fler vegetariska och veganska livsmedel.

Globala konsekvenser

Högre avkastning innebär att näringsämnen från jorden måste fördelas över en större volym av grödor. I själva verket späds alltså de näringsämnen som produceras i frukter och grönsaker ut över större skördar.

Frånvaron av jordbindande växter leder också till att jorden förlorar näring snabbare, och lättare förstörs av både torka och regn. De intensiva jordbruksmetoderna påverkar också förhållandet mellan jordlevande svampar och växterna, vilket minskar mängden mineral som växterna får i sig från jorden.

Ett annat problem är att mängden koldioxid i atmosfären fortfarande ökar. För första gången sedan mätningarna påbörjades passerade det globala medelvärdet 420 ppm i april.

Genom matematiska modeller kan forskare förutsäga ungefär hur mycket koldioxid som kommer att finnas i atmosfären år 2050.

År 2050 uppskattas mängden protein i potatis, ris, vete och humle att ha minskat med ytterligare sex till 14 procent, varnar en studie från 2017. Fler än 18 länder, bland annat Indien, kan förlora mer än fem procent av sin totala proteinproduktion bara på grund av detta.

– Vete och ris utgör mer än 30 procent av de kalorier som konsumeras runt om i världen. Alla vars kost är starkt beroende av dessa spannmål, särskilt låginkomstpopulationer, kan påverkas av minskad konsumtion av protein, B-vitaminer och mikronäringsämnen [i dessa spannmål]. Dessa kostförändringar kan leda till brister, såsom järnbristanemi hos kvinnor och flickor, säger Kristie Ebi, en expert på klimatförädnringar och hälsa vid Washingtons Universitet, som intervjuats av National Geographic (NG).

2018 testade en annan grupp forskare att odla 18 sorters ris i högre koncentrationer av koldioxid. Rapporten visar att när mängden koldioxid ökar, minskar både protein, järn, zink, och flera olika sorter B-vitamin i rissorterna.

Lösningen – ett förändrat jordbruk

I januari i år publicerades en studie som visar hur man kan förbättra marken genom en mängd olika metoder som alla ryms under paraplybegreppet regenerativt jordbruk.

Undersökningen visar att metoderna ger grödor med högre nivåer av organiskt material i jorden, ökar vissa vitaminer, mineraler och fytokemikalier samt ger bättre jordhälsa.

I en annan studie jämfördes en regenerativ gård i Kalifornien som inte plöjde sin jord, med en ekologisk gård där åkrarna plöjdes. Den regenerativa gårdsjorden hade nästan fyra gånger mer organiskt material, och jordhälsan uppskattades vara tre gånger högre.

Hur arbetar man regenerativt?

Det första steget är att lämna jorden ifred så mycket som möjligt och minska plöjning och jordbearbetning, en praxis som leder till mineralutarmning. 
Att plantera täckgrödor (som odlas för att täcka jorden för att skydda den) som klöver, rajgräs eller ärtväxter kan förhindra erosion, undertrycka ogrästillväxt och binda kväve i jorden.

Genom att rotera de växter som odlas på varje fält kan också näringsinnehållet förbättras i efterföljande grödor. Betande djur kan också användas istället för gräsklippare, något som är mindre skadligt för jorden.

I en studie från södra Sverige skriver författarna följande:

– Vår studie visar att markvård är nyckeln för markhälsa och att förbättrad markhantering som omfattar grödors mångfald, utelämnande av plöjning och tillämpning av ekologiska ändringar främjar markens hälsa.

Forskarna undersökte hur olika sorters markvård kan förändra en rad markhälsoindikatorer. Totalt undersöktes 20 åkrar i södra Sverige.