– Krisen i Ukraina är mycket påtaglig, säger Wernerman, som själv besökte landet i förra veckan. Av säkerhetsskäl besökte teamet endast Lviv i västra delen. Syftet var att träffa olika FN-organ och civilsamhällesorganisationer med verksamhet som finansieras av Sverige.

– När man går omkring i staden är den i många avseenden fortfarande som en vanligt östeuropeisk stad, vilket är en väldigt bisarr känsla. Men i nästa sekund går flyglarmet, och folk får leta skydd.

Och även om läget i Lviv är stabilt jämfört med i många andra städer, finns det också där ett stort behov av humanitär hjälp. Sedan krigets början har staden tagit emot en enorm mängd internflyktingar. Det uppskattas att omkring åtta miljoner människor är på flykt inom landet.

Olika behov

Det allvarligaste och mest akuta humanitära behovet finns i de östra och södra delarna av landet, och i viss mån längs frontlinjen i norr, enligt Wernerman.

På torsdagen stod Sverige tillsammans med Polen värd för en stor givarkonferens i Warszawa och Sveriges regering har meddelat att man bidrar med 230 miljoner kronor. Enligt Wernerman är det viktigt för Sida att åka till Ukraina för att följa upp det humanitära biståndet och få en förståelse för situationen på plats.

– Är man exempelvis fast i Mariupol och har levt utan mat i flera veckor och kanske druckit vatten ur element behöver man förstås mat, vatten och mediciner för att över huvud taget överleva.

De som har lyckats fly har olika typer av behov – som bland annat psykosocialt stöd. Många av flyktingarna är kraftigt traumatiserade, säger Wernerman. De kan till exempel ha upplevt bombanfall eller separerats från sina familjer.

– Särskilt kvinnor och barn på flykt är utsatta. Skyddsaspekter är en viktig komponent i den humanitära responsen.

För långsamma i början

I början av krisen kritiserades de humanitära organisationerna som FN och Röda Korset för att de inte svarade på behoven tillräckligt snabbt.
Men nu har man kommit i kapp och börjat skala upp hjälpen till de mest drabbade områdena, säger Wernerman. Enligt en rapport har nu drygt fyra miljoner människor nåtts av någon form av humanitärt stöd av FN.

– Det som har varit svårast är att nå fram till de områden där människorna har de allra största behoven.

Han säger att det också är viktigt att samarbeta och inkludera de lokala myndigheterna i det humanitära arbetet för att inte underminera deras kapacitet, möjligheter och ansvar.

– Det finns väldigt många organisationer som nu vill komma in och jobba i Ukraina. Det krävs samordning.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.