Ukrainakrisen har i rekordfart utvecklats till en allvarlig humanitär kris, säger Jakob Wernerman, chef för humanitärt stöd på biståndsmyndigheten Sida:
”Det som har varit svårast är att nå fram till de områden där människorna har de allra största behoven.”
– Krisen i Ukraina är mycket påtaglig, säger Wernerman, som själv besökte landet i förra veckan. Av säkerhetsskäl besökte teamet endast Lviv i västra delen. Syftet var att träffa olika FN-organ och civilsamhällesorganisationer med verksamhet som finansieras av Sverige.
– När man går omkring i staden är den i många avseenden fortfarande som en vanligt östeuropeisk stad, vilket är en väldigt bisarr känsla. Men i nästa sekund går flyglarmet, och folk får leta skydd.
Och även om läget i Lviv är stabilt jämfört med i många andra städer, finns det också där ett stort behov av humanitär hjälp. Sedan krigets början har staden tagit emot en enorm mängd internflyktingar. Det uppskattas att omkring åtta miljoner människor är på flykt inom landet.
Olika behov
Det allvarligaste och mest akuta humanitära behovet finns i de östra och södra delarna av landet, och i viss mån längs frontlinjen i norr, enligt Wernerman.
På torsdagen stod Sverige tillsammans med Polen värd för en stor givarkonferens i Warszawa och Sveriges regering har meddelat att man bidrar med 230 miljoner kronor. Enligt Wernerman är det viktigt för Sida att åka till Ukraina för att följa upp det humanitära biståndet och få en förståelse för situationen på plats.
– Är man exempelvis fast i Mariupol och har levt utan mat i flera veckor och kanske druckit vatten ur element behöver man förstås mat, vatten och mediciner för att över huvud taget överleva.
De som har lyckats fly har olika typer av behov – som bland annat psykosocialt stöd. Många av flyktingarna är kraftigt traumatiserade, säger Wernerman. De kan till exempel ha upplevt bombanfall eller separerats från sina familjer.
– Särskilt kvinnor och barn på flykt är utsatta. Skyddsaspekter är en viktig komponent i den humanitära responsen.
För långsamma i början
I början av krisen kritiserades de humanitära organisationerna som FN och Röda Korset för att de inte svarade på behoven tillräckligt snabbt.
Men nu har man kommit i kapp och börjat skala upp hjälpen till de mest drabbade områdena, säger Wernerman. Enligt en rapport har nu drygt fyra miljoner människor nåtts av någon form av humanitärt stöd av FN.
– Det som har varit svårast är att nå fram till de områden där människorna har de allra största behoven.
Han säger att det också är viktigt att samarbeta och inkludera de lokala myndigheterna i det humanitära arbetet för att inte underminera deras kapacitet, möjligheter och ansvar.
– Det finns väldigt många organisationer som nu vill komma in och jobba i Ukraina. Det krävs samordning.
