För snart tre år sedan byttes alla bussar på linje 60 i Göteborg ut till helelektriska. Forskare vid Göteborgs universitet rapporterar nu en tydlig förbättring i måendet hos de boende utmed linjen.
Projektet ElectriCity drivs av deltagare från offentliga myndigheter, industri och forskning med målet att förändra hur vi reser i urbana miljöer utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Ett delmål var att elektrifiera busstrafiken och linje 60 i Göteborg var bland de första att förändras. Linjen består gradvis av sträckor med uppförsbackar där både traditionella bussar och hybrider har skapat höga bullernivåer.
Till skillnad från högre frekvenser förhindras inte lågfrekvent buller av bullerskärmar eller fasader vilket stör och påverkar människor negativt över längre tid. Därför fokuserade forskarna bland annat på den formen av störningar utmed busslinjen.
– Vi kan störas av olika ljud, men problemet med lågfrekvent ljud är att det dämpas mindre bra av fasader eller fönster och därför lättare tränger in i människors hem. Även små höjningar av dess nivå upplevs som mycket märkbara, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som ledde studien till ScienceDaily.
För att ta reda på hur folk i området upplevde ljuden rekryterades slumpmässigt utvalda boende till flera enkätundersökningar – före och efter bytet till elbussar.
Hälften av deltagarna rekryterades utmed busslinjens två stadsdelar Masthugget och Lunden, och resten utgjorde en referensgrupp längre bort. Samtidigt utfördes mätningar både utomhus och inomhus med 12 mikrofoner i olika bostäder för att mäta lågfrekvent brus.
Tydliga hälsoeffekter
Av de tillfrågade rapporterade tre av fyra att de hörde bussbuller innan bytet men knappt fyra av tio efteråt. Andelen person som i hög grad stördes av bullret minskade från 26 till fem procent. Antalet personer som kände sig utmattade en till två gånger per vecka minskade, det gjorde även frekvensen av dåligt humör – och färre boende kände sig mycket sömniga dagtid.
– Så, det fanns en förbättring: människor mådde betydligt bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att resultaten speglar hela befolkningen och hur varaktiga de positiva hälsoförändringarna är, tror vi att de kan vara generaliserbara i bostadsmiljöer där busstransporter utgör en stor andel av exponeringen. Med tanke på att även andra transportformer i stadsmiljön blir tystare kan detta påverka folkhälsan, avslutar Persson Waye.
Fakta
Andelen som kände sig utmattade en eller två gånger i veckan minskade från 49 till 39 procent — det vill säga ner till samma andel som i referensgruppen. Andelen som var på dåligt humör minskade från 22 till 17 procent och betydligt färre uppgav också att de var mycket sömniga på dagtid.
Andelen tillfrågade som uppmärksammade buller från bussar från 75 till 39 procent och andelen som var bullerstörda i mycket hög grad minskade från 26 till 5 procent.
Läs mer om studien i tidskriften ScienceDaily.
