Projektet ElectriCity drivs av deltagare från offentliga myndigheter, industri och forskning med målet att förändra hur vi reser i urbana miljöer utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Ett delmål var att elektrifiera busstrafiken och linje 60 i Göteborg var bland de första att förändras. Linjen består gradvis av sträckor med uppförsbackar där både traditionella bussar och hybrider har skapat höga bullernivåer.

Till skillnad från högre frekvenser förhindras inte lågfrekvent buller av bullerskärmar eller fasader vilket stör och påverkar människor negativt över längre tid. Därför fokuserade forskarna bland annat på den formen av störningar utmed busslinjen.

– Vi kan störas av olika ljud, men problemet med lågfrekvent ljud är att det dämpas mindre bra av fasader eller fönster och därför lättare tränger in i människors hem. Även små höjningar av dess nivå upplevs som mycket märkbara, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som ledde studien till ScienceDaily.

För att ta reda på hur folk i området upplevde ljuden rekryterades slumpmässigt utvalda boende till flera enkätundersökningar – före och efter bytet till elbussar.

Hälften av deltagarna rekryterades utmed busslinjens två stadsdelar Masthugget och Lunden, och resten utgjorde en referensgrupp längre bort. Samtidigt utfördes mätningar både utomhus och inomhus med 12 mikrofoner i olika bostäder för att mäta lågfrekvent brus.

Tydliga hälsoeffekter

Av de tillfrågade rapporterade tre av fyra att de hörde bussbuller innan bytet men knappt fyra av tio efteråt. Andelen person som i hög grad stördes av bullret minskade från 26 till fem procent. Antalet personer som kände sig utmattade en till två gånger per vecka minskade, det gjorde även frekvensen av dåligt humör – och färre boende kände sig mycket sömniga dagtid.

– Så, det fanns en förbättring: människor mådde betydligt bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att resultaten speglar hela befolkningen och hur varaktiga de positiva hälsoförändringarna är, tror vi att de kan vara generaliserbara i bostadsmiljöer där busstransporter utgör en stor andel av exponeringen. Med tanke på att även andra transportformer i stadsmiljön blir tystare kan detta påverka folkhälsan, avslutar Persson Waye.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.