Radar

Partierna delade om straffet för civil olydnad

Medlemmar från Extinction Rebellion utför en sittstrejk på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm.

Moderaterna vill se hårdare straff för civil olydnad och föreslår en höjning av straffvärdet från 14 dagar till 12 månader. LFT frågar vad de andra partierna tycker om förslaget.

I början av månaden gick Moderaterna ut med att de vill höja straffvärdet på aktioner där aktivister på något sätt påverkar samhällsfunktioner. Även SD hängde snabbt på och gav medhåll.

Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för moderaterna uttalade sig i SVT: 
– Vi ser ju nu nästan varje dag hur aktivister blockerar vägarna och försvårar för tusentals varje gång. Det är också en fråga om säkerhet. Det är bara en tidsfråga innan en ambulans eller polis blockeras. Det får inte inträffa.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Civil olydnad är när en samhällsmedborgare utför straffbara handlingar genom att till exempel påverka en aktivitet eller infrastruktur i syfte att belysa ett samhällsproblem. Det kan ske genom att en eller flera personer sätter sig på exempelvis en motorväg eller flygplats för att blockera trafiken. Civil olydnad är en metod som används när andra traditionella metoder för demokratisk påverkan ignorerats.

Demokratin urholkas

Moderaternas förslag riskerar att påverka demokratin negativt. Detta anser  tre representanter för partiet Klimatalliansen som i en debattartikel starkt kritiserade Moderaternas utspel.

– Jag tycker att det är problematiskt med Johan Forssells utspel. Problemet handlar om att personer som begår civil olydnad bryter mot regler och visst måste straff finnas. Att straffsatser regleras är inte heller konstigt. Det som är olyckligt med Moderaternas förslag är att de säger att de vill få bukt med den civila olydnaden – som en direkt följd av Rädda våtmarkernas val att sätta sig på vägarna. Då agerar man mot den delen av demokratin som är så viktig, säger William Grönlund, talesman för Klimatalliansen.

De senaste åren har flera av världens största vetenskapliga auktoriteter uttalat sig i alltmer skarpa och desperata ordalag kring den globala miljö- och klimatkatastrofen. Många civila har tagit till sig budskapen och alltfler engagerar sig ideellt i organisationer som Extinction Rebellion – en organisation som använder sig av civila olydnadsaktioner för att nå ut med information och sätta press på politiker.

LFT har frågat partierna hur de ställer sig i frågan.

Centerpartiet:

Centern vill inte uttala sig direkt, men ser gärna hårdare straff mot djurrättsaktivister i samband med aktioner mot djurbönder.

– Vi tycker det är bra att fler nu lyfter frågan kring aktivism som inte kan tolereras. Samtidigt finns det fall där väsentligt grövre aktioner riktas mot enskilda individer, ofta djurbönder. Givet omvärldsläget blir detta farligt för hela landet, om vi ska kunna producera mat så det räcker och dessutom på ett av de klimatvänligaste sättet i hela världen, säger Johan Hedin, rättspolitisk talesperson för Centern i en intervju med LFT.

Vänsterpartiet:

Anastasia Von Born, Politisk sekreterare på Vänsterpartiet menar att det inte är nödvändigt att lyfta den här frågan vidare. De ser inga positiva aspekter med förslaget.

– Det finns redan tillräckliga straffrättsliga möjligheter att ingripa, i de fall där något brott har begåtts.

På frågan om de ser något negativt med förslaget:

– Ja. Det finns en risk att människor som deltar i helt fredliga manifestationer straffas på ett sätt som inte är proportionerligt.

V anser även att de som anordnar manifestationer ska ansöka om tillstånd hos polisen enligt gällande regler.

– Vänsterpartiet anser att skadegörelse, sabotage och andra former av brott som begås i samband med manifestationer ska bestraffas.

Liberalerna:

Liberalerna svarar att de inte har presenterat något sådant förslag. Men lyfter följande från Liberalernas rättspolitiska riksdagsmotion:

“Från den 1 januari 2020 har det införts ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet, och straffskalan för grovt våld mot tjänsteman har skärpts från mellan sex månaders och fyra års fängelse till mellan ett och sex års fängelse. Det som omfattas av det nya brottet är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.”

Miljöpartiet:

Finns det några positiva aspekter med förslaget?

– Nej, egentligen inte. Det är förvisso ett stort problem när aktivister blockerar vägar, speciellt då utryckningstrafik riskerar att hindras från att komma fram. Men vi har redan lagstiftning för att hantera de brotten, säger Martin Marmgren, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Ser ni något negativt med förslaget?

– Att vilja ha obligatorisk häktning för att lägga sig på en väg är en närmast drakonisk och helt oproportionerlig höjning. Värt att nämna är att det exempelvis inte är obligatorisk häktning på grov misshandel idag. Och om man vill motivera en sänkning av den allmänna gränsen för obligatorisk häktning blir det närmast absurt att göra det med hänvisning till ett gäng klimataktivister och inte till den grova och samhällshotande brottsligheten.

– Det här är en sorts riktad signalpolitik där man ifrån Moderaternas sida vill markera på ett populistiskt sätt mot klimataktivismen.

Om ni fick komma med ett motförslag, vad skulle det vara?

– Allra helst skulle vi se att samhället tog tag i den akuta klimatkrisen på ett sätt som skulle minska den desperation som aktivisterna känner. Sen behöver rättsvårdande myndigheter hantera brott, även de som begås av aktivister, men de verktygen finns redan. Det viktigaste är att det finns en polisresurs som är tillräckligt stor och närvarande så att man snabbt kan ingripa mot brottsliga och samhällsskadliga aktiviteter.

Klimatalliansen:

– Egentligen är straffen ointressanta, man kan istället fråga sig vilket brott som är det största, de som sätter sig på vägen för att belysa mänsklighetens största utmaning, eller de politiker som har makten att påverka men låter bli? säger William Grönlund, talesman för Klimatalliansen.

– Det som vetenskapen basunerar ut är varningar utan dess like. Det är inte vem som helst som uttrycker det här, utan det är IPCC och FN:s generalsekreterare. Man lanserar rapporterna i vad som i vetenskapliga sammanhang anses vara otroligt skarpa formuleringar och så har vi politiker som inte förmår agera. Däri ligger det stora brottet, det vi måste göra något åt.

LFT har även sökt S och KD som inte återkommit med några svar.