Forskare som tog fram IPCCs rapport om vad världen behöver göra för att begränsa klimatförändringen menar att deras slutsatser har misstolkats. Utsläppen behöver minska nu. Samtidigt får regeringens vårbudget kritik i frågan från både miljöorganisationer och lantbruket.
IPCC-rapportens formulering sa att utsläppen av växthusgaser behöver börja minska ”senast 2025”. Men flera forskare säger nu att tidsramen är mycket mindre än så.
– När du läser texten som den är formulerad ger den intrycket att vi har fram till 2025 på oss, vilket jag tycket är ett mycket olyckligt resultat, säger Glen Peters på Centret för internationella klimatstudier i Oslo till BBC.
Han var en av huvudförfattarna till rapporten och tror att det olyckliga ordvalet kommer att få negativa konsekvenser.
Anledningen är att klimatmodellerna bygger på fem-års-perioder och det som är forskarnas utgångspunkt är att utsläppen behöver börja minska under perioden 2020-2025.
– När man tittat på den vetenskapliga datan bakom rubriken står det omedelbart klart att alla scenarier som begränsar uppvärmningen till 1,5 grader minskar utsläppen mellan 2020 och 2025, säger Joeri Rogelj vid Imperial College i London, också han en av huvudförfattarna till IPCC-rapporten.
– Uttalandet kunde inte säga att utsläppen redan skulle ha nått en topp, eftersom regeringar och forskare behöver vara överens om ett budskap som är vetenskapligt korrekt utan att föreskriva någon politik, säger Edward Byers vid International Institute for Applied Systems Analysis till BBC.
Enligt Edward Byers pågick det långa diskussioner mellan forskare och regeringstjänstemän om vilka formuleringar som skulle användas.
– Jag tycker att ”omedelbart” hade varit det bästa ordet att använda.
Kritik mot svensk budget
I kölvattnet av IPCC-rapporten och kriget i Ukraina kom så regeringens vårbudgetproposition i veckan.
Den innebär att bensin- och diesel-skatten ska sänkas, bland annat för jord- och skogsbrukare och att alla bilägare ska få en tusenlapp.
Naturskyddsföreningen riktar kritik mot budgeten.
– Regeringen föreslår bara några få åtgärder för att skynda på den gröna omställningen. I övrigt görs inga betydande satsningar på miljöpolitiken, trots att det krävs väldigt mycket mer för att omställningen ska ske fullt ut och miljömålen ska kunna nås. Allvarligt talat regeringen, vi kan inte dutta oss ur klimat- och naturkrisen. Istället presenteras åtgärder som riskerar låsa fast människor och företag i ett fossilberoende, som sänkt skatt på bensin, tusenlappen till alla bilägare och sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, säger Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
– Den här mandatperioden har miljöbudgeten förstärkts kraftigt med 55 procent jämfört med mandatperiodens första statsbudget, något som vi välkomnat. Nu gör regeringen prognosen att miljöbudgeten ska mer än halveras från årets budget till 2025, vilket vore mycket allvarligt.
Samtidigt kommer kritik mot budgeten också från Lantbrukarnas riksförbund, som anser att det svenska jordbruket behöver ytterligare lättnader i och med att kriget i Ukraina lett till ökade kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel.
I motsats till Naturskyddsföreningen vill LRF att skatten på diesel tas bort helt.
– Det är positivt att de har tagit till sig av våra medlemmars situation, även om vi anser att det ekonomiska läget är så akut att nollskatten borde införas retroaktivt från årsskiftet för att säkra vårbruket, säger förbundsordföranden Palle Borgström i ett pressmeddelande.
Inte minst anser LRF att problemet är störst bland de bönder som håller djur – och föreslår sänka slakteriavgifter.
