Radar

Jordbruket i EU hotat: “Klockan tickar”

Extremväder påverkar Europas jordbrukare mer och mer.

Europeiska jordbrukare tjänar hälften så mycket som andra yrkesgrupper och dagens försäkringar täcker inte in skador från extremoväder. En rapport föreslår hur samarbetet med jordbrukare kan utvecklas för att stärka EU:s livsmedelssystem.

Rapporten, Transforming Food Systems with Farmers: A Pathway for the EU, är framtagen av World Economic Forum, WEF, och bygger på information som har samlats in från bönder inom de sju EU-länder där  en majoritet av unionens jordbruk finns.

– Omställningen av våra livsmedelssystem får inte ligga hos bonden ensam. När vi utvecklar en bättre förståelse för verkligheten hos de bönder vi köper vår mat från, måste hela värdekedjan ta ansvar för förändring, säger Rob Versloot, VD vid matföretaget Hero Group.
 
– Tillsammans kan vi arbeta för att engagera konsumenter, stödja bönder och samarbeta med leverantörer för att accelerera mot koldioxidneutralitet och biologisk mångfald i Europa.

Syftet med lantbrukarundersökningen var att belysa de största hindren mot att skala upp klimatsmarta jordbrukslösningar. I rapporten listas fyra stora utmaningar: utmanande jordbruksekonomi, bristande medvetenhet, ojämn teknikanvändning bland jordbrukare av olika generationer och gårdsstorlekar, och fragmentering av jordbrukspolitik på nationell nivå.

Klimatförändringar och fattigdom

Enligt rapporten är medelinkomsten för en jordbruksfamilj inom EU 58 procent lägre än medelinkomsten för andra yrkesgrupper. En jordbrukare tjänar alltså mindre än hälften så mycket pengar på ett år.

Dessutom visar rapporten att många gårdar saknar de verktyg som krävs för att klara av extrema väderhändelser.

I studien grupperades bönderna utefter tre kombinationer av hemland och grödor (Polen-morot, Rumänien-majs och Italien-tomat). Av dessa svarade 86 procent att extremväder resulterat i konsekvenser som inte täcks adekvat av dagens försäkringssystem. Därtill rapporterade 69 procent att de tillgängliga försäkringsplanerna var oöverkomligt dyra.

LRF manifesterar för svensk mjölk och svenskt lantbruk på Mynttorget i Stockholm
LRF manifesterar för svensk mjölk och svenskt lantbruk på Mynttorget i Stockholm. Foto: Jessica Gow

– Ingen del av världen kommer att förskonas från de överhängande hoten mot våra sammankopplade livsmedelssystem, klimatet och de naturliga ekosystemen som de är beroende av, säger Sean de Cleene, medlem av verkställande kommittén och chef för Food Systems Initiative, World Economic Forum.

– Det nuvarande kriget i Ukraina är en påminnelse om att vi inte kan ignorera sårbarheten i våra livsmedelssystem. Oavsett om det är en konflikt eller klimatförändringar, är säkerheten för våra globala livsmedelssystem alltmer hotad.

Utsläppsminskningar och miljöfokus

Författarna föreslår även ett scenario för jordbrukets utsläppsminskningar till 2030 inom EU.

Förutsatt att ytterligare 20 procent av de europeiska jordbrukarna antar klimatsmarta metoder – skulle jordbrukets utsläpp av växthusgaser minska med uppskattningsvis sex procent.

Detta beräknas också leda till att ekosystem återställs på mer än 14 procent av den totala jordbruksmarken, vilket leder till förbättringar av både biologisk mångfald och livsmedelssystemens motståndskraft. Beroende på genomförandenivån kan detta leda till en årlig ökning av jordbrukarnas inkomster på 1,9 till 9,3 miljarder euro.

– EU håller på att vakna upp till vikten av att omforma sina livsmedelssystem, och erkänner den avgörande rollen som dessa system spelar för att uppnå den gröna given och en hållbar och levande framtid. Att arbeta med jordbrukare, särskilt Europas nästa generation av jordbrukare, kommer att vara avgörande för att säkerställa den här övergången är inkluderande och effektiv”, sa Diana Lenzi, ordförande, Europeiska rådet för unga jordbrukare (CEJA). ”Vi får inte glömma bort att klockan tickar.”

Enligt WEF kommer övergången till ett klimatsmart jordbruk att kräva betydande investeringar och policyförändringar i hela livsmedelsvärdekedjan. Där bönder, återförsäljare, investerare och konsumenter måste agera.

– EU tillhandahåller en utmärkt fallstudie om samarbetet mellan flera intressenter som behövs för att övergå till nettonoll, naturpositiva livsmedelssystem som förbättrar jordbrukarnas försörjning”, säger Shay Eliaz, rektor på Deloitte Consulting.

– Den globala plattformen 100 Million Farmers kan göra det möjligt för EU:s lärdomar att informera om lösningsdesign i andra geografier, med hänsyn till nyanserna i lokala sammanhang.

Fakta:

Rapporten fokuserar på fyra områden som kan stimulera antagandet av klimatsmarta metoder bland bönder:
1. Finansiering och riskhantering: Jordbrukare behöver innovativa former av förskottskapital, garanterade intäktsströmmar och ”banbrytande försäkringslösningar”. Detta speglar det faktum att fyra av fem tillfrågade lantbrukare ser hållbarhet som en nödvändighet, men endast två av fem ser det som bra för företaget.
2. Innovationsekosystem: Ny klimatsmart teknik bör fortsätta att utvecklas och deras kostnader minskas för att möjliggöra tillgänglighet. För närvarande släpar införandet av digitala metoder efter med en andel på 31 % av bönderna, jämfört med 44 % för andra klimatsmarta metoder.
3. Utbildning och medvetenhet: Jordbrukare bör få stöd för att förstå affärsmässiga förutsättningar för förändring, med tillgång till delningsplattformar, peer-to-peer-lärande eller undervisningsdemonstrationer på gården. Hittills har endast 25 % av jordbrukarna rapporterat att de har ”bra” eller ”mycket bra” kunskaper i ämnet.
4. Möjliggörande politisk miljö: EU måste fastställa rätt politik för att driva genomförandet av miljöreformer, samtidigt som det gör det möjligt för medlemsländerna att anpassa politiken till lokala förhållanden. Denna flexibilitet har hittills resulterat i 166 olika ekosystem som identifierats i 22 utkast till strategiska planer i 21 medlemsländer.