– Det är beräknat utifrån Migrationsverkets prognoser och huvudscenariot för hur många kvinnor och barn vi kommer ta emot från Ukraina, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).

I år omfattar hela Sveriges biståndsram 57 miljarder kronor. 9,2 miljarder av det räknas av för att användas till mottagande av flyktingar i Sverige.

"Ha en inverkan"

Det humanitära biståndet kommer inte att påverkas, utan resurserna ska i stället omfördelas från det övriga biståndet, enligt Ernkrans.

– Det humanitära biståndet är kvar på precis samma nivå som tidigare. Det här är medel som omprioriteras, så det är klart att det kommer ha en inverkan när vi får pausa eller skjuta fram en del utbetalningar.

Summan på 9,2 miljarder bygger på Migrationsverkets prognos för hur många flyktingar som väntas söka asyl från Ukraina. Huvudscenariot är 76 000 människor och om det kommer fler tas ett nytt beslut, säger Matilda Ernkrans.

– Om kostnaderna blir högre så är det verkligen inte självklart att biståndsbudgeten ska belastas. Då får regeringen titta på en bredare finansiering. Därför är det viktigt för mig att säga att det vi gör nu är att sätta ett tak på 9,2 miljarder för att säkerställa att vi har täckning.

18 procent

Om Migrationsverkets beräkningar av antalet Ukrainaflyktingar stämmer kommer Sverige att göra avräkningar på cirka 10,3 miljarder kronor totalt, givet att 1,1 miljarder redan var budgeterat för året.

10,3 miljarder motsvarar 18 procent av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes vid flyktingkrisen 2015, vilka motsvarade 22 procent, enligt Ernkrans.

Hon säger att hon är stolt över att som svensk biståndsminister kunna göra en så stor omfördelning och ändå möta målet om att en procent av BNI (bruttonationalinkomsten) ska gå till bistånd.

– Det är klart att vi helst hade sluppit Rysslands invasion av Ukraina. Men att vi som land nu kan bidra humanitärt, ta emot så många flyktingar och fortfarande möta målet är en styrka som Sverige har. Men det är klart att jag som biståndsminister kan se de stora behov som finns i världen.

Upp till Sida

TT: Vilka andra länder kan påverkas och eventuellt få mindre bistånd av Sverige?

– Det är upp till vår expertmyndighet Sida. Om de ser att de får ett lite lägre tak på vad man kan betala ut till exempelvis Latinamerika så är det de som får titta på hur man kan anpassa. Jag känner mig trygg med deras arbete och det är klart att det kommer påverka hur mycket vi kan ge andra länder. Men Sverige är ett av de länder som ger mest och står upp för internationell solidaritet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.