Radar

Biståndsmiljarder till flyktingar från Ukraina

Matilda Ernkrans, biståndsminister, meddelar att regeringen avsätter medel till flyktingar från Ukraina som söker asyl i Sverige.

Regeringen räknar med att uppemot 9,2 miljarder kronor kan komma att gå till flyktingar från Ukraina i år. Pengarna avsätts från den ordinarie biståndsbudgeten.

– Det är beräknat utifrån Migrationsverkets prognoser och huvudscenariot för hur många kvinnor och barn vi kommer ta emot från Ukraina, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).

I år omfattar hela Sveriges biståndsram 57 miljarder kronor. 9,2 miljarder av det räknas av för att användas till mottagande av flyktingar i Sverige.

"Ha en inverkan"

Det humanitära biståndet kommer inte att påverkas, utan resurserna ska i stället omfördelas från det övriga biståndet, enligt Ernkrans.

– Det humanitära biståndet är kvar på precis samma nivå som tidigare. Det här är medel som omprioriteras, så det är klart att det kommer ha en inverkan när vi får pausa eller skjuta fram en del utbetalningar.

Summan på 9,2 miljarder bygger på Migrationsverkets prognos för hur många flyktingar som väntas söka asyl från Ukraina. Huvudscenariot är 76 000 människor och om det kommer fler tas ett nytt beslut, säger Matilda Ernkrans.

– Om kostnaderna blir högre så är det verkligen inte självklart att biståndsbudgeten ska belastas. Då får regeringen titta på en bredare finansiering. Därför är det viktigt för mig att säga att det vi gör nu är att sätta ett tak på 9,2 miljarder för att säkerställa att vi har täckning.

18 procent

Om Migrationsverkets beräkningar av antalet Ukrainaflyktingar stämmer kommer Sverige att göra avräkningar på cirka 10,3 miljarder kronor totalt, givet att 1,1 miljarder redan var budgeterat för året.

10,3 miljarder motsvarar 18 procent av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes vid flyktingkrisen 2015, vilka motsvarade 22 procent, enligt Ernkrans.

Hon säger att hon är stolt över att som svensk biståndsminister kunna göra en så stor omfördelning och ändå möta målet om att en procent av BNI (bruttonationalinkomsten) ska gå till bistånd.

– Det är klart att vi helst hade sluppit Rysslands invasion av Ukraina. Men att vi som land nu kan bidra humanitärt, ta emot så många flyktingar och fortfarande möta målet är en styrka som Sverige har. Men det är klart att jag som biståndsminister kan se de stora behov som finns i världen.

Upp till Sida

TT: Vilka andra länder kan påverkas och eventuellt få mindre bistånd av Sverige?

– Det är upp till vår expertmyndighet Sida. Om de ser att de får ett lite lägre tak på vad man kan betala ut till exempelvis Latinamerika så är det de som får titta på hur man kan anpassa. Jag känner mig trygg med deras arbete och det är klart att det kommer påverka hur mycket vi kan ge andra länder. Men Sverige är ett av de länder som ger mest och står upp för internationell solidaritet.

Biståndsbudgetens olika delar

År 2022 uppgår Sveriges internationella bistånd till 51,9 miljarder kronor, varav 49,3 miljarder hanteras av Sida. Resten hanteras av andra myndigheter.
Sida beslutar om 29,3 miljarder kronor. Av dessa går 1,7 miljarder till förvaltningen (exempelvis personal), inklusive på ambassader.
Regeringskansliet beslutar om 20 miljarder kronor, medan Sida hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning.
Det finns också andra delar i statsbudgeten som räknas som bistånd. Det handlar bland annat om kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige och Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd. Denna del av biståndet uppgår 2022 till totalt 5,5 miljarder kronor.
Allt detta ingår i den så kallade biståndsramen på 57,4 miljarder kronor som motsvarar en procent av Sveriges beräknade bruttonationalinkomst (BNI).
Källa: Sida.