Pollinering är livsviktig, för insekter, naturen och även oss människor. Här går vi igenom varför och de hot som pollinatörerna står inför.
Pollineringen är betydelsefull inte bara för insekternas överlevnad, utan också vår egen. Ungefär en tredjedel av allt vi äter är beroende av insektspollinering för att bära frukt. Utan insekterna skulle vi tvingas äta både tråkigare och framförallt mindre nyttig mat. Till exempel så kommer 90 procent av den c-vitamin som vi konsumerar från grödor som är beroende av insektspollinering. Utan pollineringen skulle vi också få brist på andra viktiga ämnen som folsyra, järn och A-vitamin.
Minst lika viktig som matproduktionen är också pollinatörernas betydelse för ett fungerande ekosystem. Utan pollinatörerna skulle runt 90 procent av de vilda växterna dö, vilket i sin tur skulle leda till en massdöd av djur som är beroende av växterna för mat och skydd. Andra saker som man kanske inte tänker på är att pollinering också behövs för bomull till kläderna och för framställning av vissa biobränslen.
Viktiga växter och insekter
Växter och pollinatörer har utvecklats i symbios under miljontals år. De pollinatörer som de flesta kanske kommer att tänka på först är nog bin, getingar och humlor – men det finns också flera andra, som fjärilar, blomflugor och skalbaggar. Några som kan vara värda att nämna är flyttblomflugan, gräsgrön guldbagge och fjärilssorten påfågelöga.
De växter som pollinatörerna dras till är alldeles för många för att nämna här, men några vanliga som kan vara bra att hålla extra utkik efter är sälg, kungsmynta, rödklöver, hallon, lavendel, vårkrokus, ringblomma, maskros och äpple.
Så gör du trädgården insektsvänlig
Det är inte för inte som klippta gräsmattor ibland brukar kallas för gröna öknar. För att pollinatörerna ska trivas behövs växtlighet! Det allra bästa är en blomsteräng som är slagen med lie. Till skillnad från en trimmer som sliter av gräset gör lien ett fint snitt som är bättre för växterna, dessutom kan de insekter som gömmer sig i gräset hinna gömma sig.
Lina Herbertsson, miljöforskare vid Lunds universitet, menar att vi behöver mer av det som många uppfattar som kaos i trädgårdarna. Till exempel kan det vara bra att låta ett gammalt murket träd ligga kvar eftersom det kan bli ett insektshotell.
Hoten mot pollinatörerna
Du har säkert hört om bidöden. I Sverige har vi 300 olika biarter varav en tredjedel är rödlistade och 15 arter har redan dött ut. På andra håll i världen ser det ännu värre ut. I USA har exempelvis en tredjedel av alla honungsbin försvunnit. Men det är inte bara bina som dör i en fruktansvärd hastighet.
Vissa studier tyder på att landlevande insekter har minskat med 30 procent de senaste trettio åren. Även om man bör ta sådana här siffror med en nypa salt eftersom det är svårt att mäta så är det ett faktum att insekterna minskar kraftigt. Två av de viktigaste orsakerna är ett allt mer intensivt jordbruk, vilket skapar monokulturer där insekterna inte kan hitta någon föda samt användandet av bekämpningsmedel. Klimatförändringarna är också ett hot mot många insekters livsmiljöer.
SURR – Utställningen som vill skapa medvetenhet
Pollinera Sverige har lanserat en utställning som heter SURR . Under Pollineringsveckan den 14–22 maj kommer den att visas på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, i Stadsparken i Skellefteå, Torups Slottspark utanför Malmö och friluftsmuseet i Skara.
Utställningen, som skapades 2021, består av bilder av Lena Granefelt på pollinerande insekter som humlor, honungsbin, blomflugor, solitärbin, fjärilar och skalbaggar. Ett syfte med utställningen är att vidga kunskapen och visa att problemet med insektsdöden inte bara handlar om honungsbin.
Utöver utställningen har de också satt samman ett kunskapsmaterial för skolan, med fokus på barn i mellanstadieåldern.
Källor: Naturskyddsföreningen och Pollinera Sverige
