Här i bergen, i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan, har hjälpen haft svårt att nå fram de senaste 20 åren.

– Vi hör berättelser om människor som kokar gräs för att överleva i de mest svåråtkomliga distrikten, berättar Jakob Wernerman för TT när han är på resande fot i Afghanistan.

Sedan striderna upphört har nödhjälpen även börjat nå hit. Men behoven är enorma. För många består den dagliga födan endast av bröd. Barn skickas i väg på milslånga turer i jakt på rent vatten.

– Situationen är så allvarlig att människor är beredda att ta till de mest extrema metoder för att överleva, säger Wernerman, som besökt läger för internflyktingar och delar av FN:s livsmedelsprogram WFP.

Särskilt kvinnor och barn har det svårt. I många samhällen har männen gett sig av för att tjäna pengar att skicka hem.

– Här bor nästan bara kvinnor, barn och gamla gubbar.

Säljer allt för mat

För att klara sig säljer de fattiga familjerna allt av värde. Först möblerna. Sedan motorcykeln, kläderna och åsnan.

– När man har sålt allting säljer man kroppsdelar, sina egna organ, för att få pengar till mat.

Svårt undernärda barn tilldelas näringspaket med högenergikakor för att komma på fötter.

– Vi hör att många mödrar säljer medicineringen för att få pengar till mat till de andra barnen i familjen, säger Wernerman.

Han träffar mammor som sålt sina döttrar som spädbarn för att rädda familjen från svält.

De berättade att de får 20 000 kronor för en dotter. Ett barn mindre är också en mun mindre att mätta.

Tio till tolv år gamla

Köparen är ofta en äldre man som tar in flickorna i sina familjer där de får mat.

– Tills de är tillräckligt gamla att giftas bort, antingen med den gamla gubben eller med en annan man i familjen.

Sedan blir de gravida, och föder barn.

– En av de kliniker vi besökte hade sett mödrar så unga som tio till tolv år gamla. Men det finns berättelser i distriktet om mödrar som är sex till åtta år gamla. Barn som föder barn, med svåra komplikationer.

23 miljoner i hungersnöd

Närmare 23 miljoner människor i Afghanistan – omkring 55 procent av befolkningen – befinner sig i allvarlig hungersnöd, enligt FN.

Jakob Wernerman beskriver situationen som en ”perfekt storm” av lidande.

– Det är inte bara ett resultat av vad som hände i augusti förra året.

Efter decennier av krig med utbredd fattigdom står Afghanistan inför svår återkommande torka. Sedan talibanernas maktövertagande har ekonomin kollapsat. Det råder brist på mat, mediciner och kontanter.

Internationellt bistånd stod under den USA-stödda administrationen för 80 procent av landets budget och 40 procent av BNP. Sverige, likt Världsbanken, har stoppat alla pengar som gick via den afghanska staten.

Delar av biståndet har ställts om till humanitära insatser. Kortsiktig hjälp – till akuta behov, som nu befaras öka dramatiskt.

Talibaner lägger sig i

TT: Hur ställer sig talibanerna till hjälpen?

– Tillträdet för humanitära aktörer har dramatiskt förbättrats då det inte längre pågår strider. Och talibanerna är måna om att befolkningen inte ska svälta ihjäl.

Men det sker inte utan problem, säger han. Till exempel vill talibanerna inte tillåta kvinnliga hjälparbetare.

Sveriges humanitära stöd till Afghanistan uppgick till över 300 miljoner kronor förra året. För 2022 har 245 miljoner kronor betalats ut, mer kan tillkomma.

Mat, vatten, sjukvård och skyddsinsatser för barn, särskilt flickor, är av högsta prioritet. Det finns en oro inom FN att mobiliseringen till de stora humanitära behoven efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska påverka möjligheten att finansiera nödhjälp i andra delar av världen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.