En krogknegare tar ton

I närmare tjugo år har Stina Künstlicher slitit på krogar, restauranger, hak och etablissemang. Yrkesbanan började redan när hon gick på hotell- och restauranggymnasiet i Växjö. Hon har sedan dess jobbat på julbord och restauranger i såväl Växjö och Malmö, där hon numera bor. Parallellt med krogjobbet har hon också skrivit vismusik. Tanken på att skriva låtar om restaurangjobbet dök dock upp först för fem år sedan, ungefär samtidigt som hon slutade jobba för att istället börja plugga arbetslivsfrågor. 

– Jag har ju skrivit om andra saker tidigare, men sen dök det upp en idé att det vore kul att göra låtar efter ett särskilt tema. Det var inte tänk som ett konceptalbum först men jag ville göra låtar som var tydligt fokuserade på restaurangbranschen.

Även om idén kom samtidigt som hon började utbilda sig i arbetslivskunskap, och därmed fick nya perspektiv på arbetet, så är hon tydlig med att hon inte har velat att musiken ska kännas för teoretisk. Låtarna är snarare baserade på direkta erfarenheter och på möten med olika personer.

Som Svempa till exempel. Den låten handlar om en kock som står på en lastkaj i en liten håla och röker och längtar ut till sjöss. Stina Künstlicher säger att Svempa inte är någon särskild person utan en blandning av olika personer som hon har jobbat med genom åren.

– Det är ett försök att göra ett kärleksfullt porträtt av en typ av kock som man ofta stöter på, en sådan riktig arbetare som alltid knegar på.

Stora förändringar

Under den tid som Stina har jobbat inom restaurangbranschen säger hon att väldigt mycket har förändrats. När hon började var det till exempel fortfarande vanligt att många betalade kontant, och rökförbudet på restauranger hade ännu inte börjat gälla.

– Mina lärare pratade mycket om att risken för lungcancer ökar om man jobbar i bar. Men det är ju helt borta nu.

Vid en första anblick kan det se ut som att skivan bara tar upp de tunga baksidorna av krogjobbet. Låten ”Gröna hissen” handlar om någon som vill ha mer sprit fast han redan fått för mycket, i ”Julbord” sjunger hon om ”ryggskott, ischias, skitfack och fyllesnack” och i andra låtar beskriver hon oändliga diskberg som ”inte plockar in sig själv”. Samtidigt som det finns mycket med yrket som är slitigt och hårt så säger hon att det också kan vara helt fantastiskt.

Vad är det som du tycker är fantastiskt med jobbet?

– Jag har funderat mycket på den frågan. Det är en laganda som jag har upplevt på nästan alla jobb jag varit på. Man gör något tillsammans och kämpar hårt. Det gör att man kommer människor nära i situationer där man blir utsatt för väldigt hög press. Så kamratskapet, men också problemlösning. Man blir prövad varje dag och får vara väldigt kreativ.

"Har saknat skivor om restaurangbranschen"

Musikaliskt drar skivan åt lite olika håll, men grunden är klassisk svensk vispop med gitarr, piano och ibland inslag av stråkar och körer.

Stina Künstlicher säger att hon har jobbat mycket med att få musiken att passa till texterna, i ”Svempa” hörs smäktande stråkar medan ”Krogen kriget” har ett rappt tempo. I grunden finns dock hela tiden visan och låtarna känns ibland som hämtade ur en annan tid, som om de kunde ha varit inspelade under proggens storhetstid på 70-talet.

Det görs ganska lite sån här musik nuförtiden, inte bara musikaliskt utan också textmässigt, där texterna handlar om att arbeta, är det något du har reflekterat över?

– Ja det var faktiskt lite därför jag var sugen på att göra skivan. Det finns en hel del skrivet i böcker och dikter, men jag saknar de här skivorna som tar ett musikaliskt grepp på olika branscher. Och jag kan ju själv bara skriva om den bransch jag kan.

Vad tror du det beror på att det inte görs mer sådan musik?

– Jag tror att det går trender i allt. På 70-talet var det mer inne att skriva om jobb och göra bred kultur om att arbeta, medan det i dag är andra saker som är inne.

Vilken musik har du influerats av när du har jobbat med skivan?

– Jag har försökt tänka på sådana skivor som alltid brukade spelas när man jobbar. När man fortfarande brukade lyssna på cd-skivor så kunde det ibland vara samma skiva som snurrade i tio timmar. En låt som dyker upp i huvudet på mig nu är ”Piano man” av Billy Joel. Jag vill att man ska kunna lyssna på min musik på det sättet.

Har du någon egen favorit bland låtarna?

– ”Svempa” är en favorit. Men just nu är jag inne i en period där alla låtar är favoriter på olika sätt. Jag är nog fortfarande i ett stadium av nyförälskelse. Framförallt är det roligt att höra dem i den här formen med alla olika instrument. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att komma ut och spela dem live nu.