Innehåll



  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Ny bok vill lyfta rörelser som skapar lokal demokrati

      I boken Orädda städer presenteras ett 50-tal organisationer över hela världen som vill skapa deltagande demokrati, med lokalsamhället som utgångspunkt. Nu finns den i svensk översättning. 
    • Malin Widehammar och Jonathan Korsár är aktiva i Demokratisk Omställning och har båda bidragit till framtagandet av den svenska översättningen av boken om Orädda städer.
      Zoom

      Ny bok vill lyfta rörelser som skapar lokal demokrati

      I boken Orädda städer presenteras ett 50-tal organisationer över hela världen som vill skapa deltagande demokrati, med lokalsamhället som utgångspunkt. Nu finns den i svensk översättning. 

      2011 var ett upprorsår på många håll i världen. Den arabiska våren fick stort genomslag och gav också ringar på vattnet i Spanien där rörelsen 15M bildades.

      15M var från början titeln på en uppmaning som cirkulerade i sociala medier i Spanien om att gå ut på gatorna och demonstrera den 15 maj. Uppmaningen var också en följd av den ekonomiska krisen 2007-2008 då många upplevde att politikerna värnade om att rädda bankerna istället för vanliga människor.

      Följaktligen var några av slagorden som spreds den 15 maj 2011 “Vi är inte varor i händerna på politikerna och banker” och “Verklig demokrati nu!”. Inspirerade av händelserna i Tunisien och Egypten så uppmanade man också folk att  ta torgen i besittning och upprätta direktdemokratiska rådslag.

      I Spanien hölls många stora demonstrationer 2011, i spåren av den ekonomiska krisen
      I Spanien hölls många stora demonstrationer 2011, i spåren av den ekonomiska krisen. På plakatet kan man läsa "Jag vill välja min demokrati". Foto: Manu Fernandez/AP/TT

      Under de kommande åren kom 15M att utmynna i ett antal medborgarplattformar i olika spanska städer, till exempel Barcelona en Comú. Plattformarna hade bildats av de sociala rörelserna, men för att få verklig makt och kunna påverka beslöt man sig för att också ställa upp i de kommunala valen runtom i landet, och 2015 vann flera av plattformarna stora framgångar. Bland annat fick både Barcelona och Madrid på detta sätt sina första kvinnliga borgmästare någonsin.

      Global rörelse

      Det är dock inte bara i Spanien som den här typen av rörelser finns. I den aktuella boken, som först sammanställdes och gavs ut på spanska av Barcelona En Comú 2018 men som nu för första gången finns i svensk översättning, finns praktiska exempel från bland annat Storbritannien, Argentina, USA och Syrien. Tillsammans ingår de i en global rörelse som kallas för Fearless Cities, eller Orädda städer på svenska.

      Ett annat begrepp som ofta används för att beskriva den här typen av rörelser är municipalism som syftar till när aktiva i sociala rörelser experimenterar fram nya former för att ge rörelserna lokalt parlamentariskt inflytande.

      Boken ges ut i Sverige av det nystartade nordiska förlaget Lode och består av 19 kapitel där personer från olika rörelser beskriver hur de har arbetat, metoder som de har använt och vad det har utmynnat i. Längst bak finns också en “municipalistisk världskarta” där 50 olika organisationer beskrivs kortfattat.

      Orädda städer innehåller praktiska exempel från hela världen
      Orädda städer innehåller praktiska exempel från hela världen. Foto: Lode förlag

      På Litteraturhuset i Göteborg träffar jag Malin Widehammar, som har skrivit förordet till den svenska utgåvan, och Jonathan Korsár som både har bidragit med översättning och hållit en folkhögskolekurs med samma titel som boken.

      Båda är aktiva i den svenska organisationen Demokratisk Omställning som arbetar med att folkbilda och nätverka i demokratifrågor, till exempel genom att hålla kurser och anordna konferenser. De menar att frågorna om deltagande demokrati har fått ett uppsving tack vare medborgarplattformarnas framgångar i de olika lokalvalen, men att det tyvärr har varit ganska tyst om det i svensk media.

      Boendefrågor och feminism

      – I Sverige har man pratat mycket om Podemos (spanskt vänsterparti reds. anm.) men ganska lite om medborgarplattformarna. Det stora jordskredet i Spanien 2015 var att nästan alla stora städer och många medelstora bytte lokalt styre på grund av den kraftfulla mobiliseringen, säger Jonathan Korsár. 
      En gemensam nämnare för de nya plattformarna som växer fram är att de är mycket bredare, och samlar en större grupp lokala medborgare, än vad de traditionella partierna gör, menar han.

      – Man hittar till exempel många som har varit aktiva i olika proteströrelser, fackrörelser och boendefrågor. Gemensamt är att det finns en stark vilja att förändra hur den praktiska lokala politiken ska utformas, och ett stort fokus på delaktighet.

      Malin Widehammar nämner också feminism som en fråga som förenar många av rörelserna.
      – Det har handlat mycket om jämlikt deltagande, dels utifrån att både mäns och kvinnors röster ska bli hörda, men också tillgänglighet – vad behövs för att folk ska kunna delta på lika villkor?

      Andra gemensamma nämnare som nämns i boken är fokuset på konkret handling och internationell samverkan. Även om det handlar om lokal organisering så är det i högsta grad en internationell rörelse genom att de olika städerna som ingår utbyter erfarenheter och skapar allianser med varandra.

      Frön som kan växa även i Sverige

      Malin Widehammar och Jonathan Korsár är överens om att det i Sverige än så länge inte finns municipalistiska rörelser i samma skala som i exempelvis Spanien, men att förutsättningarna finns även här.

      – Många av de problem vi ser i andra länder finns också här i Sverige. Vi har en galloperande segregation, klassklyftor och en helt sjuk bostadsmarknad. Och det finns organisering och kamp mot detta. Om man tittar på lokalpolitiken så finns det rörelser som jobbar för att skapa en inkluderande offentlighet för att lösa lokala problem, till exempel Ortenrörelsen. Och på landsbygden finns en lång tradition av att mobilisera i det demokratiska tomrum som centraliseringen av kommunerna har inneburit, säger Jonathan Korsár.

      En grupp från Sollefteå protesterar utanför riksdagen för att uppmärksamma nedläggningen av BB
      En grupp från Sollefteå protesterar utanför riksdagen för att uppmärksamma nedläggningen av BB. Kanske är det i rörelser som denna som vi kan ana frön till svenska medborgarplattformar? Foto: Pontus Lundahl/TT

      Han nämner också att det blir alltfler lokala partier som ställer upp i kommunvalen för varje val som går, och att vissa av dem liknar medborgarrörelserna i Spanien. 
      – Jag tror att det finns frön här som kan växa, Många känner en uppgivenhet över hur partipolitiken fungerar. Jag bor och jobbar själv i Bergsjön (en av Göteborgs fattigare stadsdelar reds. anm.) och där upplever många att partierna inte representerar dem och att politiken går över deras huvuden. Glappet mellan politiker och vanliga medborgare blir allt större. Så vi har allt att vinna på att vitalisera politiken, och allt att förlora på att inte göra det, säger Malin Widehammar.

      Rädda städer

      Hon menar att risken om vi inte tar tag i det demokratiska problemet är att vi får rädda städer, istället för de orädda städer som beskrivs i boken. Om man känner att man inte har någon plats i politiken och att det man säger inte har någon betydelse börjar man istället att se om sitt eget hus, och det riskerar att skapa en ond spiral.

      Trots den starka framgången i de spanska lokalvalen 2015 så har många medborgarplattformar efter det backat. Jonathan Korsár och Malin Widehammar menar att det kan finnas många olika orsaker till det.
      – Efter att man vann valen så mötte man ett stort motstånd från bland annat media. En del plattformar har också fallit sönder för att man inte hade byggt en tillräckligt solid grund för att hålla ihop. Men så finns det också andra som har överlevt, säger Jonathan Korsár.

      Även pandemin har inneburit en del svårigheter för rörelserna.
      – Det här är rörelser som har byggt sin praktik på stormöten i olika stadsdelar och att skapa allianser mellan olika grupper, det är klart att det blir svårare när man inte kan ses.

      Samtidigt som det har bakåt i en del spanska städer, så har intresset ökat i många andra länder, till exempel Frankrike. Där ställde över 400 medborgarplattformar upp i de senaste lokalvalen, några av dem är Grenoble en Commun och  Le Printemps Marseillais.

      "Säger ja först och oroar oss sen"

      När de väl lyckas ta sig in i kommunerna har medborgarplattformarna också på allvar fått brottas med frågan om vad man ska göra med den nyvunna makten. Jonathan Korsár menar att det är en ständigt pågående diskussion, som också speglas i boken. Världen över kan man dock se många exempel på hur gemenskapen och tilliten i städerna har ökat efter att de municipalistiska rörelserna har tagit över.

      Ett exempel är den lilla staden Frome i Storbritannien där Peter Macfayden har varit borgmästare i åtta år. I Frome har man bland annat skapat fritidsbanker, utökat torghandeln, köpt upp fält runt staden där man har gjort koloniträdgårdar och hållit medborgarpaneler där folk bjuds in för att diskutera och komma med förslag i olika frågor.   
      – Vi arbetar mycket med att säga ja först och oroa oss över bekymren sen, på så sätt vill vi få bort den förlamande rädslan i politiken, säger han.

      Den orädda hållningen syns också i många andra städer. Många som inte har någon tidigare erfarenhet av kommunpolitik väljer ändå att gå in i politiken eftersom de har någonting som de tror på väldigt starkt. På så sätt gestaltar de det som Fearless Cities-nätverket beskriver som sitt motto: ”I en värld där rädsla och ojämlikhet omsätts till hat söker orädda orädda orter och städer stå upp för att försvara mänskliga rättigheter, demokrati och gemensam nytta. Målet är att radikalisera demokratin, feminisera politiken och stå upp mot extremhögern.”

      5 orädda organisationer

      Aranzadi – Pamplona tillsammans (Spanien)
      En plattform som skapade av aktivister från olika sociala rörelser hösten 2014. Istället för att skapa ett traditionellt parti ställde man upp med medborgarkandidater i valet 2015, tillsammans fick de nästan 10 000 röster och tre platser i kommunfullmäktige. Rörelsens paroll har varit “Att leda genom att lyssna” och man har samlat in folks åskter genom digitala enkäter. Man har också fått upp frågor om jämställdhet, våld mot kvinnor och hbtq-rättigheter på den politiska dagordningen. 
      Alternativ för Saillans (Frankrike)
      Saillans är en by i Frankrike med 1251 invånare. 2014 ställde Alternativ för Saillans upp i lokalvalet och vann 12 av 15 platser i det lokala styret. Istället för ett hierarkiskt styre har de arbetat mycket med att bygga en solidarisk grund där makt och beslutsfattande delas gemensamt. 
      Bänken för aktivister (Sao Paulo, Brasilien)
      Den här medborgarrörelsen bildades i samband med kommunvalet i Sao Paulo 2016. De uppmanar till att “lära genom att göra” och vill få underrepresenterade grupper att ställa upp i val. Med hjälp av kolloborativa och folkbildande metoder hoppas man kunna gjuta nytt liv i politiken.
      Vårt Beirut (Libanon)
      Vårt Beirut vann 40 procent av rösterna i kommunvalet i Beirut 2016. Deras mål är bland annat att förbättra luftkvalitén, skapa billigare boenden och att arbeta för jämlikhet och social rättvisa. Man driver även frågor om att bevara Beiruts natur- och kulturarv. 
      Framtidsstaden (Roasrio, Argentina)
      Det här projektet kom till genom att två sociala rörelser som dels kämpade mot bostadsspekulation och dels mot smuggling och gatuvåld gick samman. Tillsammans har de försökt skapa fröet till en jämlikare stad, målet är att feminisera politiken och stärka den vanliga människans makt. 
      Exemplen är hämtade ur boken Orädda städer.  

      Orädda städer

      Redaktion: Barcelona En Comú
      Förlag: Lode
      Utgivningsår: 2022
      Sidor: 291

  • Energi