Det är ett av vår tids största svek, skriver organisationen som i dag publicerar sin årliga sammanställning över mänskliga rättigheter i världen.

Stater och företagsjättar har fördjupat den globala ojämlikheten och i rapporten kartläggs de grundläggande orsakerna — bland annat företagens profithunger, nationellt egenintresse och regeringars försummelse av sjukvård och offentlig infrastruktur.

”2021 skulle ha blivit ett år av läkning och återhämtning. I stället blev det en drivbänk för ojämlikhet och instabilitet, inte enbart för 2021 och 2022 utan för hela det kommande decenniet”, skriver Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, i rapporten.

Otillräckliga vaccinleveranser

Den snabba lanseringen av vaccin mot covid-19 väckte hopp om att man skulle kunna sätta stopp för pandemin globalt.

Men i slutet av 2021 var bara fyra procent av dem som bor i låginkomstländer fullt vaccinerade, trots att man tillverkat tillräckligt mycket vaccin för att kunna vaccinera hela världen, står det i rapporten. På kontinental nivå hade Afrika den lägsta vaccinationsgraden i världen – bara åtta procent av befolkningen var då fullt vaccinerad, på grund av otillräckliga vaccinleveranser.

Rika länder som EU:s medlemsstater, Storbritannien och USA bunkrade mer vaccin än de behövde, samtidigt som de blundade när läkemedelsjättar prioriterade vinster framför människoliv, skriver Amnesty.

Pandemin en dimridå

Samtidigt användes pandemin som dimridå i konflikter och kriser av olika slag. Under 2021 använde regeringar världen över en allt större arsenal av verktyg och taktiker för att kväva oberoende och kritiska röster. Människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer, medier och oppositionsledare utsattes för olagliga frihetsberövanden, tortyr och försvinnanden.

När det gäller Sverige belyser Amnestys årsrapport också den oproportionerligt höga graden av svår sjukdom och dödsfall till följd av covid-19 bland personer med utländsk bakgrund. Socioekonomiska faktorer som trångboddhet och en lägre vaccinationsgrad anses vara bidragande orsaker.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.