Radar

Åklagare vill kunna stänga sexköpssidor

Åklagarmyndigheten väljer att lägga ned en förundersökning om brottsmisstanke mot fyra stora svenska internetbordeller. Detta trots att åklagaren bekräftar att främjandet av prostitution på webbplatserna tveklöst utgör koppleri.

Fyra av landets största internetbordeller med inriktning mot svenska förövare polisanmäldes av flera civilrättsliga organisationer hösten 2021.

Under utredningens gång ökade stadigt antalet annonser från 668 till 685 – exploateringen av kvinnor har alltså fått fortgå i stor omfattning. Tidigare domar visar även att barn har sålts vid dessa plattformar.

– Under lång tid har vi kunnat observera hur en rad brott har sin utgångspunkt på så kallade internetbordeller och sexköpssidor i Sverige, där övergrepp sedan sker på fysiska platser i landet. Främjandet av brott försvårar arbetet mot sexköp, prostitution och människohandel, säger Malin Roux Johansson, generalsekreterare vid den ideella organisationen Realstars som arbetar med att förhindra trafficking.

Hon berättar att exploateringen av kvinnor är omfattande, utförs dygnet runt av sexköpare, hallickar och människohandlare och pågår i stort sett riskfritt utan ingripande.

– Webbplatsägarna hålls inte ansvariga, säger Malin Roux Johansson.

Enligt Malin Roux Johansson visar underlaget till anmälan att de som tillhandahåller, äger eller får inkomster av sidorna främjar prostitution. Vilket innebär att de gör sig skyldiga till brottet koppleri i Sverige. Det kan även förekomma penningtvätt.

Men trots att hemsidornas ägare tydligt bedriver koppleri och att det sannolikt också  förekommer människohandel i annonserna – har förundersökningen nu lagts ned.

Problemet med den internetbaserade prostitutionen är att sexköparna använder sig av hemsidor registrerade i länder som Storbritannien, Cypern, Spanien och USA.

I dessa länder finns det lagstiftning mot människohandel, men inte koppleri, vilket gör att kravet på dubbel straffbarhet inte uppfylls.

Fler sexköp sker inom Sveriges gränser

En äldre uppskattning från folkhälsomyndigheten är att 80 procent av sexköp sker utomlands. Uppskattningsvis beräknas var tionde svensk man ha köpt sex.

– Jag befarar att det har skett en förskjutning under pandemin och på grund av internet och globaliseringen till att fler av sexköpen idag sker inom Sveriges gränser. Män som tidigare köpt sex utomlands gör det mer i Sverige.

Enligt Malin Roux Johansson ligger stora ekonomiska intressen bakom sexindustrin och människohandeln den snabbast ökande ekonomiska brottsligheten.

– Den organiserade människohandeln är bland de största industrierna i världen. Sexindustrin har gigantiska summor i ryggen med koppling till allt det vi jobbar mot. Då pengarna går från förövaren till den lönsamma kriminella verksamheten stryper den nordiska modellen deras ekonomiska flöden. För dem är det därför viktigt att den nordiska modellen som straffar förövaren motarbetas, säger hon.

Civilrättsorganisationer lyfter också att människohandlare söker sig till flyktvägar från krigsdrabbade områden. Där väntar hallickar, som kan erbjuda pengar och lura in människor i prostitution.

Åklagaren lyfter en lösning för att komma till rätta med de hemsidor som möjliggör sexköp. Sverige skulle kunna upprätta listor över olagliga hemsidor som svenska internetleverantörer sedan kan använda. Detta görs redan idag på motsvarande sätt hos Rikspolisstyrelsen för att spärra sidor som innehåller dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.

– Det är viktigt att regeringen nu tar nästa steg och möjliggör lagföring och nedstängning av de hemsidor som ineffektiviserar övrigt arbete med att bekämpa den här formen av allvarlig brottslighet, säger Malin Roux Johansson.

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter