De ökade kostnaderna gör svenska lantbrukare pessimistiska inför det kommande året. Lönsamheten, jordbrukspolitiken och regler ses som risker.
2021 sade hälften av lantbrukarna att de upplevde att lönsamheten var god eller mycket god, men i januari 2022 är det bara en av tre som svarar samma sak. Växtodlare och mjölkföretag var de som såg den bästa ekonomin.
Efterfrågan på svenska varor är god, men många drabbas av ökade och oförutsägbara kostnader, enligt Lantbruksbarometern, som skickat frågor till 1 000 lantbrukare.
Djurfoder och växtnäring har liksom bränsle blivit dyrare och konsumtionen efter pandemin kan gå i riktning mot att efterfrågan på svenska livsmedel sjunker. Effekter av Rysslands invasion av Ukraina är inte medräknade i rapporten, men den väntas påverka mycket. Redan innan invsionen såg lantbruket det politiska läge som osäkert.
"Väldigt bekymmersam situation"
Också en undersökning gjord av Lantmännens riksförbund, LRF, i januari visar samma sak.
I en konjunkturbarometer som gäller början av 2022 har företagarna i de gröna näringarna den mest pessimistiska framtidssyn som uppmätts. Också i den studien har 1000 företag tillfrågats och det är höga priserna många viktiga varor som ligger bakom, från fröer till bränsle.
LRF:s vd Anna Karin Hatt anser att det svenska lantbruket befinner sig i en ”väldigt bekymmersam situation” och undersökningar visar att många lantbrukare har planer på att dra ned på sin verksamhet 2022.
– Förutom snabba och tydliga beslut från politiken måste lantbrukarna i grunden också få bättre betalt för sina produkter och tjänster. Hela livsmedelskedjan måste ta sitt ansvar och se till att primärproducenterna nu får full kompensation för de extrema kostnadsökningarna, säger hon i ett uttalande.
– Utvecklingen går väldigt snabbt, varför också nödvändiga beslut och handling måste komma snabbt.
Fler lantbrukare studerar omvärlden nu än tidigare och fler vill ha rådgivning kring sin ekonomi. Fler ser också EU:s och Sveriges regler som risker, enligt Lantbruksbarometern, som är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna och bygger på intervjuer med 1 000 lantbrukare i januari 2022.
