– Vad vi vet har det inte gjorts några storskaliga försök med kaffejord tidigare, så vi kände direkt att det här var en spännande möjlighet att utveckla en ny, unik och miljövänlig produkt. Pilotförsöket avslutas inom kort, och det ser väldigt lovande ut så här långt, säger Anders Bergquist, chef för hållbar utveckling och strategi på Econova i ett pressmeddelande.

Tillsammans med Löfbergs har de utvecklat en ny jordmix, där kafferesterna komposteras och blandas tillsammans med naturgödsel och skogligt restmaterial.

– Resultatet är en näringsrik jordråvara som bland annat ska kunna användas som trädgårdsjord över hela landet, säger Anders Bergqvist.

Kaffesump har länge använts för att ge extra näring åt växter.
– Kaffejorden har potential att minska vårt svinn ytterligare. Samtidigt är det en lösning vi gärna ser att andra rosterier också använder eftersom hela kaffebranschen har behov av en cirkulär omställning, säger Annika Djurberg, kommersiell projektledare på Löfbergs.

– Det medför en stor logistikutmaning att samla in kaffesump från restauranger, kaféer med flera. Kafferester som exempelvis kaffesump har en benägenhet att mögla snabbt, vilket medför ytterligare utmaningar att ta hand om i stor skala.

Torvutvinning dåligt för miljö & klimat

Enligt Sveriges Geologiska undersökning utgör torvmark cirka 15 procent av landets yta. Historiskt har skogsklädda torvmarker i stor omfattning dikats och avvattnats för att öka skogsproduktionen eller bereda mark för jordbruk.

Men dessa marker släpper ut stora mängder växthusgaser och torv återbildas inte. Den torv som används till trädgårdsjord eller förbränning har alltså tagits från naturmiljöer som torrlagts och förstörts. Även om restaurering sker i efterhand går naturvärden förlorade i processen.

– Vi tittar på en mängd olika substrat som skulle kunna fungera som ingredienser i nya jordprodukter, för att successivt minska andelen torv. Det kan vara allt från hygieniserad gödsel, lövkompost, olika trädgårdsavfallskomposter, barkmull. Vi tror inte att vi kommer byta ut torven mot ett enskilt odlingssubstrat utan vi tittar på olika flöden och olika material.

Torven är dock ett svårslaget odlingsmedium, som det inte kommer vara lätt att ersätta, men vi jobbar på många olika spår och möjligheter, säger Anders Bergquist.

Cirkulär ekonomi

– Att kafferesterna materialåtervinns och ersätter den fossila torven ger miljömässiga vinster, men det finns ekonomiska fördelar också. Idag betalar vi för att bli av kafferesterna, kan dom användas som råmaterial till nya produkter i stället får det plötsligt ett värde, en viktig drivkraft i en cirkulär ekonomi, säger Annika Djurberg.

Finns det fler restprodukter som tidigare räknats som restavfall, men som kan få nytt liv – och finns det annat i hemmet som folk inte tänker på men som man borde använda i odling?

– Det gör det absolut!  Vi gör flera tester med insamlat matavfall som genomgått en rötningsprocess och där vi tar tillvara på näringen som uppstår vid sidan av biogas. Andra material kan vara olika former av biokol som både fungerar som ett jordförbättringsmedel och som en kolsänka. Har man en trädgård så kan det vara värt att göra sitt eget guldvatten, vilket är utspädd urin, avslutar Anders Bergqvist.