– Vad vi vet har det inte gjorts några storskaliga försök med kaffejord tidigare, så vi kände direkt att det här var en spännande möjlighet att utveckla en ny, unik och miljövänlig produkt. Pilotförsöket avslutas inom kort, och det ser väldigt lovande ut så här långt, säger Anders Bergquist, chef för hållbar utveckling och strategi på Econova i ett pressmeddelande.

Tillsammans med Löfbergs har de utvecklat en ny jordmix, där kafferesterna komposteras och blandas tillsammans med naturgödsel och skogligt restmaterial.

– Resultatet är en näringsrik jordråvara som bland annat ska kunna användas som trädgårdsjord över hela landet, säger Anders Bergqvist.

Kaffesump har länge använts för att ge extra näring åt växter.
– Kaffejorden har potential att minska vårt svinn ytterligare. Samtidigt är det en lösning vi gärna ser att andra rosterier också använder eftersom hela kaffebranschen har behov av en cirkulär omställning, säger Annika Djurberg, kommersiell projektledare på Löfbergs.

– Det medför en stor logistikutmaning att samla in kaffesump från restauranger, kaféer med flera. Kafferester som exempelvis kaffesump har en benägenhet att mögla snabbt, vilket medför ytterligare utmaningar att ta hand om i stor skala.

Torvutvinning dåligt för miljö & klimat

Enligt Sveriges Geologiska undersökning utgör torvmark cirka 15 procent av landets yta. Historiskt har skogsklädda torvmarker i stor omfattning dikats och avvattnats för att öka skogsproduktionen eller bereda mark för jordbruk.

Men dessa marker släpper ut stora mängder växthusgaser och torv återbildas inte. Den torv som används till trädgårdsjord eller förbränning har alltså tagits från naturmiljöer som torrlagts och förstörts. Även om restaurering sker i efterhand går naturvärden förlorade i processen.

– Vi tittar på en mängd olika substrat som skulle kunna fungera som ingredienser i nya jordprodukter, för att successivt minska andelen torv. Det kan vara allt från hygieniserad gödsel, lövkompost, olika trädgårdsavfallskomposter, barkmull. Vi tror inte att vi kommer byta ut torven mot ett enskilt odlingssubstrat utan vi tittar på olika flöden och olika material.

Torven är dock ett svårslaget odlingsmedium, som det inte kommer vara lätt att ersätta, men vi jobbar på många olika spår och möjligheter, säger Anders Bergquist.

Cirkulär ekonomi

– Att kafferesterna materialåtervinns och ersätter den fossila torven ger miljömässiga vinster, men det finns ekonomiska fördelar också. Idag betalar vi för att bli av kafferesterna, kan dom användas som råmaterial till nya produkter i stället får det plötsligt ett värde, en viktig drivkraft i en cirkulär ekonomi, säger Annika Djurberg.

Finns det fler restprodukter som tidigare räknats som restavfall, men som kan få nytt liv – och finns det annat i hemmet som folk inte tänker på men som man borde använda i odling?

– Det gör det absolut!  Vi gör flera tester med insamlat matavfall som genomgått en rötningsprocess och där vi tar tillvara på näringen som uppstår vid sidan av biogas. Andra material kan vara olika former av biokol som både fungerar som ett jordförbättringsmedel och som en kolsänka. Har man en trädgård så kan det vara värt att göra sitt eget guldvatten, vilket är utspädd urin, avslutar Anders Bergqvist.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.