Av de ukrainska bönder och arbetare som egentligen skulle ha arbetat på landets sädesfält för vete, solrosor och majs är nu många istället på flykt eller deltar i strider.  Livsmedel som tidigare skeppats till Sydostasien, Mellanöstern och Afrika kan inte längre levereras.

– Ryssland och Ukraina exporterar tillsammans 30 procent av all världens vete. När kriget fortskrider kommer många länder att ställas inför kraftigt ökade matpriser, katastrofal hunger och ökad instabilitet, varnade chefen för FNs World food program, David Beasley, på sociala medier i veckan.

Han konstaterar också att Ukraina har förvandlats från att vara ”Europas brödkorg” till en mottagare av stöd. World food program uppger att hälften av det vete man tidigare köpt in för att förmedla som stöd köpts in från Ukraina, och man tror att priserna på säd och olja snabbt närmar sig de nivåer som rådde under krisen 2008.

De som riskerar att drabbas av svält har de senaste fyra åren ökat från 80 till 276 miljoner människor på grund av den ”perfekta stormen” av konflikter, klimatförändring och covid-pandemi, sa David Beasley till BBC i veckan. Och det var innan Rysslands invasion av Ukraina.

Matvärnen blir fler

I Ydre kommun, på gränsen mellan Småland och Östergötland, kan Olle Forsell konstatera att gruppen Matvärn på sociala medier, som han startade för tre månader sedan, blivit mycket aktuell. Den har hittills fått omkring 1200 medlemmar.

– Det vi började prata om för tre månader sedan är här nu. Vi har en energikris med dyra drivmedel och det kan blir en matkris som nog kommer att synas redan i höst. Priset på det vi äter är väldigt beroende av priset på foder, gödsel och diesel. Nu när allt blir dyrare skriker man på staten att lösa det. Istället borde människor titta på varandra och lösa situationen tillsammans, utan inblandning av marknaden eller staten utan i civilsamhället, byggt på tillit.

De över 1200 medlemmarna finns nu över hela landet, och det skapas grupper. Olle Forsell har nu ingen överblick över hur många, eftersom de som får kontakt genom facebook-gruppen sedan hittar andra kanaler för sina kontakter.

– Nu växer gruppen fortare, det blir mer och mer och mer. Folk planerar gemensamma odlingar och att till exempel ha höns. Det behövs inget storvulet utan små verksamheter – någonstans hittar man  en slänt att odla i och på en plats hittar man en plats att ha höns. En stor majoritet är kvinnor under 50 – de utgör nog 80-85 procent av alla som engagerar sig. 
Olle Forsell spekulerar i att det kan vara för att kvinnor inte tänker så mycket på ”bomber och granater” utan på hur man ska försörja familjen.

–Grupperna har inga fasta regler utan allt är en process. Det tror jag spelar stor roll när kvinnor engagerar sig – män vill gärna ha organisation och regler.

Nya relationer mellan stad och land

Själv är Olle Forsell småskalig livmedelsproducent på sin gård i Ydre där han odlar grönsaker, har linderödssvin, fjällkor och lamm, gör charkprodukter och inläggningar av grönsaker och driver en restaurang. Han har nu i veckan lagt en motion i Ydre kommun om att mer grönytor ska göras tillgängliga för odlargrupper.

– Vi har fått en hel del grupper i storstäderna och i Skåne. Stadsodlingar är en sak, men flera tittar på om man kanske kan bygga relationer med lantbrukare runt städerna. Jag tror att vi kanske står inför en reurbanisering när den egna energin – arbetsinsatsen – blir billigare än att köpa sin mat. Kanske kommer grupper ut från städerna under jordbrukets arbetstoppar som det gjorde förr. Det gjorde folk i Grekland efter deras ekonomiska kris och samma sak hände i Detroit när industrier lade ner.

Idag saknas en överblick över matvärnsrörelsen men de engagerade tittar på nya plattformar.

– Jag skulle också vilja dokumentera det som händer. Hur organiserar man sig – blir det föreningar eller bli det lösa nätverk. Hur fattar man beslut? Det vore spännande att dokumentera. Vi måste återuppliva civilsamhället, där människor tillsammans löste sina gemensamma problem.