Flyktingar från Ukraina är viseringsfria inom Schengenområdet och kan stanna i 90 dagar utan visum. Massflyktsdirektivet aktiverades i början av mars och ger Ukrainska medborgare omedelbart skydd i EU-länder och tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Enligt Migrationsverket har flyktingarna rätt till mat och boende, ”rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige”.

Den brittiska tv-kanalen BBC har även rapporterat att Polen tar mot rekordmånga flyktingar. Än så länge syns inga tecken på varken flyktingläger eller den misär tidigare krigsflyktingar upplevt vid landets gräns.

Istället huserar polska familjer förbehållslöst många av de flyende – en stor kontrast mot hur flyktingar från bland annat mellanöstern behandlats tidigare år.

Fåtal bostäder

Migrationsverket ordnar boplatser genom offentlig upphandling och trycket är högt. Behovet av informellt och ideellt stöd är stort och många försöker hjälpa till via privata insatser. Christel Prinsén var tidigt ute med att organisera en informell bostadsförmedling på facebook.

– Det är fantastiskt hur svenska befolkningen har gått ihop här för att hjälpa de kvinnor och barn som kommer på flykt nu, för jag upplever att det är 99,9 procent kvinnor och barn som kommer, säger hon i en intervju med Sveriges Radio.

– Det är viktigt att flyktingarna får korrekt uppdaterad information då det kommer ny info varje dag. Det tar mycket tid morgon till sen kväll då många kvinnor kontaktar mig direkt på messenger och behöver hjälp. Då får man hjälpa till på den vägen och koppla ihop.

Men trots det stora civila intresset för humanitära åtgärder uppmanar experter till eftertänksamhet.

– Om man inte har direktkontakt med till exempel en lokal organisation, skola eller en kyrka som man känner till, och där man kan vara säker på att varorna både efterfrågas och kommer fram – bör man inte samla ihop och skicka prylar. Då är det mer effektivt att skänka pengar till en hjälporganisation, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset i ett pressmeddelande.

För de flyktingar som redan tagit sig till Sverige är det största problemet att hitta ett säkert och långsiktigt boende.

– Det är just det [som behövs], att förmedla bra långsiktiga och hållbara bostäder.

För man får ju ett uppehållstillstånd på minst ett år. Det är viktigt att barnen och kvinnorna snabbt kan komma in i samhället och bo tryggt och säkert, säger Christel Prinsén.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.