Sedan invasionen av Ukraina påbörjades har över två miljoner flytt landet. En bostadsförmedlingsgrupp för flyktingar i Sverige har växt till över 30 000 medlemmar, men för den som vill skicka hjälp finns det saker att tänka på.
Flyktingar från Ukraina är viseringsfria inom Schengenområdet och kan stanna i 90 dagar utan visum. Massflyktsdirektivet aktiverades i början av mars och ger Ukrainska medborgare omedelbart skydd i EU-länder och tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Enligt Migrationsverket har flyktingarna rätt till mat och boende, ”rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige”.
Den brittiska tv-kanalen BBC har även rapporterat att Polen tar mot rekordmånga flyktingar. Än så länge syns inga tecken på varken flyktingläger eller den misär tidigare krigsflyktingar upplevt vid landets gräns.
Istället huserar polska familjer förbehållslöst många av de flyende – en stor kontrast mot hur flyktingar från bland annat mellanöstern behandlats tidigare år.
Fåtal bostäder
Migrationsverket ordnar boplatser genom offentlig upphandling och trycket är högt. Behovet av informellt och ideellt stöd är stort och många försöker hjälpa till via privata insatser. Christel Prinsén var tidigt ute med att organisera en informell bostadsförmedling på facebook.
– Det är fantastiskt hur svenska befolkningen har gått ihop här för att hjälpa de kvinnor och barn som kommer på flykt nu, för jag upplever att det är 99,9 procent kvinnor och barn som kommer, säger hon i en intervju med Sveriges Radio.
– Det är viktigt att flyktingarna får korrekt uppdaterad information då det kommer ny info varje dag. Det tar mycket tid morgon till sen kväll då många kvinnor kontaktar mig direkt på messenger och behöver hjälp. Då får man hjälpa till på den vägen och koppla ihop.
Men trots det stora civila intresset för humanitära åtgärder uppmanar experter till eftertänksamhet.
– Om man inte har direktkontakt med till exempel en lokal organisation, skola eller en kyrka som man känner till, och där man kan vara säker på att varorna både efterfrågas och kommer fram – bör man inte samla ihop och skicka prylar. Då är det mer effektivt att skänka pengar till en hjälporganisation, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset i ett pressmeddelande.
För de flyktingar som redan tagit sig till Sverige är det största problemet att hitta ett säkert och långsiktigt boende.
– Det är just det [som behövs], att förmedla bra långsiktiga och hållbara bostäder.
För man får ju ett uppehållstillstånd på minst ett år. Det är viktigt att barnen och kvinnorna snabbt kan komma in i samhället och bo tryggt och säkert, säger Christel Prinsén.
För den som vill hjälpa till:
– Varor som kläder, mat och hushållsartiklar kan vara svåra att sortera, förvara, transportera och distribuera, vilket kan hindra att annan nödhjälp når fram. Det kan även orsaka miljöproblem eftersom varor ofta lämnas oanvända.
– Är du inte säker på att insamlade gåvor kommer fram ordentligt och kan tas emot på ett effektivt sätt på plats, bör du inte skicka några saker.
– Vill du engagera dig som volontär bör du i första hand vända dig till en lokal rödakorskrets för att se vad du kan göra för att hjälpa till på distans.
– Det bästa sättet att hjälpa till är i nuläget att skänka pengar till etablerade hjälporganisationer. Pengar är betydligt lättare att flytta över nationsgränser och gör det möjligt att köpa mat, föremål och förnödenheter lokalt, men kan också ges ut som kontantbidrag, så att de behövande själva kan köpa det som behövs mest.
Källa: Röda korset.
Är du eller någon du känner i behov av mer information? Besök migrationsverket.se
Christels facebooksida: Ukrainian refugees in Sweden- Accommodation, Help & Shelter
