Det är en del av en uppskjutningsraket som 2014 användes för att skicka upp den kinesiska farkosten Chang´e 5-T1 som sedan dess kommit ur sin planerade bana och som istället hamnat i månens gravitationsfält och nu kommer att krascha där, enligt tidskriften Nature.

Det är dock inte första gången material tillverkat på jorden hamnar på månen. Enligt en genomgång har 58 rymdfärder resulterat i nedskräpning. En del krascher har varit del av experiment och andra har var planerade krascher efter att experiment avslutats.

Framför allt skede det på 60- och 70-talen, men 13 tillfällen har inträffat under 2000-talet. Nu sker det för första gången oavsiktligt.

Oron växer nu över att månytan kommer att bli en avfallsplats för rymdskräp.
– Den allmänna opinionen har förändrats mycket de senaste åren mot att också en vetenskaplig farkost som medvetet kraschas borde väcka frågor om hur det påverkar miljön på månen, på ett sätt det inte borde, säger Alice Gorman, rymdarkeolog på Flinders University i Adelaide i Australien, till Nature.

Också i omloppsbanor kring jorden är nedskräpning ett allt större problem. 12,000 satelliter har skjutits upp sedan 50-talet och den Europeiska rymdomrganisationen ESA uppskattar att det idag finns 36 000 bitar av rymdskräp (större än 10 centimeter stora) i omloppsbana.

Ett forskarlag vid University of Arizona har upptäckt 150 föremål som är i omloppsbana runt månen, varav 90 procent är rymdskräp.

1999 kraschade Nasa en rymdfarkost med aska av en planetforskare på månen, vilket Navajo-indianer kritiserade som okänsligt och vanhelgande. 2019 kraschade en israelisk farkost och spred bland annat björndjur – en motståndskraftig mikrobiologisk art – på ytan.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.