Relativt små temperaturhöjningar för med sig förödande konsekvenser för naturen och samhällen, och anpassningar behövs nu, enligt IPCCs rapport på måndagen.
– Den går inte specifikt in på svenska förhållanden. Däremot går det att se vissa mönster i slutsatserna som vi känner igen i Sverige, sade Karin Hjerpe Karin Hjerpe, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI.
Exempel är väderrelaterade händelser, till exempel sommaren 2018 då fler människor än normalt dog, skog brann och bönder fick problem med grödor och djur.
Skyfallen i Gävle 2021 blev också kostsamma och sådana händelser blir vanligare i framtiden, enligt forskarna.
– Med en åldrande befolkning blir vi mer sårbara mot värmeböljor. Även vissa ekosystem och naturtyper som den arktiska zonen blir mer sårbar, även kustnära ekosystem är sårbara för havsnivåhöjning, och Östersjön.
Också rennäringen står för många utmaningar och därmed också den samiska kulturen.
Anpassningar kan flytta problem
Det finns goda exempel på lösningar i landets kommuner.
– Flera kommuner fördröjer dagvatten för att minska risker med skyfall. Det arbetas även med kylande effekter på äldreboenden och skuggning av skolgårdar.
31 nationella myndigheter och länsstyrelser har genomfört klimat- och sårbarhetsanalyser. Fler än åtta av tio kommuner har gjort det helt eller delvis. Kunskap samlas och vägledningar tas fram. Samtidigt menar IPCC att de klimatanpassningar som görs inte uppfyller behoven.
– Även i Sverige ser vi detta mönster, säger Karin Hjerpe.
I flera fall sker det till och med missanpassningar och åtgärder bara flyttar ett problem.
– Myndigheter har märkt att genomförda klimatanpassningar inom en sektor kan öka risken i andra sektorer. Vi arbetar hårt med samverkan.
Över hälften av myndigheterna som studerats rapporterar om personal och resursbrist. Även bristande kunskapsunderlag, regelverk och samordning samt oklar ansvarsfördelning pekas ofta ut som problem.
“Vi måste öka målsättningarna”
Greenpeace menar att vi inte bara har gjort alldeles för lite – utan nu är det dags att öka målsättningarna.
– Just nu missar Sverige samtliga miljömål utom ett. Artutrotningen fortsätter, naturliga skogliga kolsänkor skövlas för att få biomassa vi sen eldar upp. Vi måste upphöra med att byta en typ av utsläpp mot ett annat, säger Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace till LFT.
Problem i Sverige är att vi ersätter fossila bränslen med biogena och att vi inte erkänner de utsläpp som sker utanför landets gränser.
Isadora Wronski säger att regeringen behöver stå upp för starka globala avtal, skydda minst 30 procent av all natur, sluta kalhugga skogar och ställa om till naturnära skogsbruk.
– Effekterna från klimatförändringarna är allvarliga och kommer snabbare än väntat. Detta kommer att få katastrofala konsekvenser, därför är det viktigt att vi tar till oss vad forskarna säger och agerar på de utmaningar som klimatkrisen innebär.
Det svenska klimatbiståndet
Sida bistår en rad länder med stöd till anpassningar.
– Våra målgrupper är de som allra minst bidrar till klimatförändringen, men som är de som har sämst möjligheter att möta konsekvenserna av den. Klimatförändringen sker och får redan konsekvenser, säger Maria van Berlekom, enhetschef globala miljösamarbeten på Sida.
– Rapporten visar extremt tydligt att ett anpassnings- och sårbarhetstänk är viktigt för att nå alla hållbarhetsmål. Dels finns det sårbara samhällen men dels också extra sårbara grupper, som kvinnor, ursprungsfolk och boende i slumområden, säger hon.
Sverige gav 7,7 miljarder kronor i klimatfinansiering 2020 och det ska fördubblas till 2025.
Mali, Moçambique, Burkina Faso, Somalia, Sudan, Kenya, Guatemala och Bolivia är de länder som får mest av det svenska klimatstödet. Det går bland annat till jordbruk, vattenprojekt, skogsprojekt och klimatanpassningar, till att återställa förstörda marker och öka möjligheter till försörjning.
Att ge bistånd till klimat och biologisk mångfald kan ge synergieffekter.
– Om man till exempel kan säkerställa att skog inte huggs ner kan det både binda koldioxid och öka bredden av växter och odlingssystem. Naturskog ger större biologisk mångfald och avskogning kan leda till erosion.
