Vi prioriterar nu att följa utvecklingen noga så att vi i så god tid som möjligt kan anpassa vår beredskap, säger Magnus Önnestig, chef över Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Han leder också den ”särskilda händelse” som inleddes av myndigheten under onsdagen, för att ”samla resurserna och informationsflödet på ett mer effektivt sätt”.
– Just nu finns inga migrantrörelser att tala om, men det har också gått väldigt kort tid, säger Magnus Önnestig.

Flydde mot Ryssland

Migrationsverket tittar i sina analyser bland annat på erfarenheter från händelseutvecklingen efter Rysslands annektering av Krim 2014.

– De allra flesta som flydde tog sig mot Ryssland eller inom Ukraina. Det finns siffror på mellan en till en och en halv miljon som flydde mot Ryssland eller internt. Det kom då 36 000 asylsökande till EU under två år och av dem kom 2 700 till Sverige. Man kan ju fundera över vilka erfarenheter man kan dra av det.

– Nu ser vi en helt annan typ av konsekvenser, men vi vet att man flyr i första hand internt eller till nära grannländer, och det är Ryssland eller Polen kanske.

Inga utvisningar

På torsdagen meddelade Migrationsverket att utvisningar och avvisningar till Ukraina tills vidare inte kommer att genomföras under den eskalerande militära konflikten.

Verket kommer inte heller att fatta beslut i asylärenden som rör Ukraina.

”I nuläget pågår strider på flera håll i Ukraina och risken att civilbefolkningen drabbas av konfliktvåld är hög. Det är svårt att få en säker bild av hur situationen kommer att utvecklas både på kort och lång sikt. Vi behöver hämta in mer information innan någon ny bedömning av säkerhetsläget och skyddsbehovet kan göras”, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.