Radar

Forskning: Vem räddar landsbygden?

Bild: Jordbruksmark, lantbruk och åkrar från ovan i Håbo kommun Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Det finns både möjligheter och utmaningar för den som vill rädda en bygd. Forskare ska nu studera lokala initiativ i bland annat Krokom, Ramsele och Ragunda.

Vissa partipolitiska och industriella intressen är starkt förknippade med en retorik om att de representerar och ska rädda landsbygden. Men vad innebär egentligen hållbarhet och lokal utveckling för de som faktiskt bor utanför landets storstadsregioner. Vilka värden är viktiga i praktiken för att folk ska kunna försörja sig själva?

Katarina Giritli-Nygren, professor i sociologi vid Mittuniversitetet, leder ett projekt som ska besvara några av dessa frågor. Enligt henne rotar sig problematiken delvis i hur landsbygdsutveckling och marknadsföring ofta spelar på idealistiska bilder av den vackra landsbygden.

– De senaste decennierna av stark urbanisering har sett en nedläggning av välfärd och service på många orter. Landsbygdskommuner och lokalsamhällen är under stark press att locka nya företag och människor att flytta in och betala skatt, och de människor som redan bor där måste agera för lokalsamhällets bästa.

Frivilligt arbete en del av en idyll

Redan pågående engagemang och frivilligt arbete tas för givet som en del av idyllen. Kampen för att stanna kvar på platsen och de konflikter som är inneboende i sådana kamper tonas ned eller tystas.

Om landsbygden nu ska räddas, vad gör den attraktiv – och kanske ännu viktigare, för vem blir den attraktiv?

Den ökade betoningen på lokalt baserad utveckling framhävs också alltmer av lokalbefolkningen, där lokala ledare och entreprenörer ses som centrala.

– Vår uppfattning är ju att vad som inte diskuteras tillräckligt i aktuell forskning är de maktrelationer som är förknippade med sådan politik och varumärkes-byggande i förhållande till lokala platsers sociala och kulturella relationer, säger Katarina Giritli-Nygren.

Utgångspunkten för forskningen är att definitionen “bra utveckling” kan variera.

En del av regionens landsbygdsorter representeras som en idyll lämplig för turism och bosättning, medan andra snarare ses som eftersatta och fula.

Enligt Katarina Giritli-Nygren pågår det olika former av mobilisering i Jämtlands och Västernorrlands bygder. Dessa påverkar också hur bilden av landsbygden i mellersta Sverige förändras och nyproduceras.

– Vi som medverkar i projektet har tidigare erfarenhet av att studera olika sådana initiativ, från organisering av pride-evenemang till nedläggningsprotester och motstånd mot exploatering av naturtillgångar i Saepmie. I dessa studier har det stått klart att landsbygden i mellersta Norrland består av motstridigheter där olika uttryck för genus, sexualitet, etnicitet och klass tar plats.

Forskarna har ännu inte bestämt exakt vilka initiativ de ska följa, men på diskussionsbordet ligger bland annat: “Duvedmodellen för lokalsamhällen 2.0”, “KrokomVäxtkraft”, “Glesbygdskollektivet” och vindkraftsmotståndet i Ramsele och Ragunda.

– Vi kommer också att utforska andra samtida uttryck för dessa bygder, bland annat det som brukar kallas fairycore– och cottagecore-kultur, där Jonna Jinton kanske är den med mest följare. Vi vill se hur de smälter samman med (andra) idylliska bilder av landsbygden, samt hur dessa lågmälda kulturyttringar kan kopplas ihop med mer högljudda rörelser för att rädda landsbygden.

– Projektet syftar till att utvidga bilden av landsbygden och att bidra med kunskap om hur människor som bor och arbetar i landsbygdsområden skapar sin identitet i lokala samhällen genom sociala medier, samhällsaktivism och användning av estetiska uttryck.