För första gången har forskare från bland annat Uppsala universitet kunnat visa vilken årstid det förödande Chicxulub-meteoritnedslaget ägde rum, forskning som publiceras i tidskriften Nature.
– Meteoriten ledde till att omkring 75 procent av allt liv på jorden dog ut, inklusive dinosaurierna.

– Massutdöendet som meteoriten orsakade var väldigt selektivt. Alla dinosaurier utom fåglarna dog ut, liksom flygödlor och de flesta marina reptiler, medan däggdjur, fåglar, krokodiler och sköldpaddor överlevde, säger Melanie During, vid Uppsala universitet och Vrije Universitetet i Amsterdam som är försteförfattare till studien.

Fiskben avslöjar

Tillsammans med ett internationellt forskarteam har hon undersökt fossil från fiskar som man vet dog när meteoriten damp ner för ungefär 66 miljoner år sedan. Fiskfossilerna kommer från Tanis i North Dakota i USA. Där har ett helt ekosystem i en sötvattensjö bevarats som det såg ut bara timmar efter att meteoriten slog ner, en enligt forskarna helt unik miljö.

Melanie During beskriver besöket vid Tanis som smått surrealistiskt.
– Jag fick nypa mig i armen flera gånger. Det är inte ofta man som forskare har problem för att det är för många fossil men det lyxproblemet hade vi här. Det var extra häftigt att de fångats mitt i sina rörelser, säger hon.

Det forskarna gjort är att undersöka de fossila fiskbenen med bland annat synkrotronröntgen, en metod som gör det möjligt att undersöka materialet på cellnivå. Fiskarnas ben vet man sedan tidigare växer snabbare eller långsammare olika tider på året precis som trädens årsringar. På så sätt har forskarna kunnat se att döden kom på våren.

Känslig period

Forskarna analyserade också kol-isotoper, en etablerad metod för födointaget, vilket gav ytterligare en pusselbit till årstidspusslet. Tillgången på zooplankton, vilket ännu i dag är paddelstörars favoritföda, varierar med årstiderna och är högst under försommaren. Genom att undersöka kolisotoper hos paddelstören har forskarna kunnat se var i tillväxtkurvan fisken befann sig när de plötsligt dog.

– Det visar att födotillgången ännu inte nått sin topp, vilket också stärker att döden kom på våren, säger Melanie During.

TT: Hade dinosaurierna överlevt om meteoriten kommit en annan årstid?

– Det är omöjlig att säga, men de dog ju också ut på södra halvklotet där det var höst samtidigt. Men våren var nog en extra dålig tid för dem. Det man vet är att djur som till exempel gräver ner sig i hålor eller de som går ner i dvala med väldigt låg ämnesomsättning klarade nedslaget bättre, säger hon.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.