Den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 stoppas tills vidare, som följd av Rysslands erkännande av utbrytarområdena i östra Ukraina. Tysklands beslut lär följas av nya gemensamma EU-sanktioner mot banker, handel och personer i Moskva.
Förbundskansler Olaf Scholz har gett order om att avbryta den juridiska process som pågår för att godkänna att den omdiskuterade gasledningen tas i bruk.
– Det låter tekniskt, men det här är den nödvändiga administrativa åtgärden så att inte ledningen kan certifieras och utan den kan Nordstream 2 inte tas i bruk, säger Scholz, enligt nyhetsbyrån AFP.
Han varslar även om ytterligare åtgärder mot Ryssland.
– Det finns också andra sanktioner som vi kan vidta, säger förbundskanslern, som räknar med att EU-länderna samtidigt kommer att enas om ”robusta och massiva” sanktioner.
– Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, säger Scholz.
Möte i eftermiddag
EU:s svar håller på att förberedes via ett ambassadörsmöte i Bryssel.
Klockan 16 i eftermiddag tar sedan EU:s utrikesministrar över, vid ett extrainkallat ministermöte i Paris. De flesta av ministrarna är redan på plats för ett sedan tidigare inplanerat möte med sina kollegor från länder vid Indiska oceanen och Stilla havet.
– Nu får de också formellt avgöra EU:s svar på det ryska erkännandet av utbrytarområdena i östra Ukraina och den efterföljande militära inmarschen.
Vi måste agera snabbt. Naturligtvis kommer svaret att vara i form av sanktioner. Jag är säker på att det kommer att antas med enhällighet, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till det ordinarie Paris-mötet.
En presskonferens är utlovad till klockan 17.30.
Fullfjädrat eller inte?
Frågan är bara vilka sanktioner EU-länderna ska dra till med. Tillsammans med USA, Storbritannien och andra länder har man förberett omfattande och långtgående sanktionspaket mot Ryssland.
Innehållet har man dock talat tyst om, för att inte ge Kreml en möjlighet att förbereda sig. Gissningar har framförts om att man utöver Nordstream 2 bland annat vill hindra Ryssland från att använda det internationella finansiella överföringssystemet Swift.
Enighet finns om att lägga fram paketet om det blir den typ av fullständiga ryska invasion av Ukraina som befarats under de senaste veckorna.
Det är dock inte givet hur det som nu skett ska tolkas.
– Jag skulle inte kalla det för en fullfjädrad invasion. Men ryska styrkor befinner sig på ukrainsk mark, säger Borrell inför ministerrådets kameror i Paris.
EU:s förslag
I ett gemensamt uttalande från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel presenteras i grova drag vad som föreslås inför utrikesministermötet.
EU-ledarna vill rikta in sig mot:
* de personer som var involverade i det ”olagliga beslutet”
* banker som finansierar rysk militär och andra insatser i områdena
* den ryska statens och regeringens ”förmåga att ha tillgång till EU:s kapital och finansmarknad”
* handel till och från de två utbrytarområdena.
”EU har förberett och står redo att anta ytterligare åtgärder vid ett senare läge om det behövs i ljuset av den fortsatta utvecklingen. Vi står tillsammans med och kommer att fortsätta att stödja Ukraina och dess folk”, heter det i uttalandet.
Jämför med Krim
Så gott som säkert är att EU åtminstone kommer att agera som man gjorde vid den olagliga ryska annekteringen av Krim, då europeiska företag stoppades från handel och turism med halvön och ett stort antal lokala och regionala företrädare fick inreseförbud till EU och eventuella tillgångar frysta.
– Situationen är väldigt lik det som skedde på Krim 2014. Det bör bli individuella sanktioner, förbud för europeiska företag att arbeta i de ockuperade områdena och även en stark signal till Ryssland, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till mötet i Paris.
Han utesluter inte att sanktioner även riktas mot Rysslands president Vladimir Putin personligen.
– När det gäller statschefer så gäller vanligtvis andra regler. Men jag är för det, säger Landsbergis.
