Utrikesminister Ann Linde ser barns hälsa och jämställdhet som viktiga i årets utrikesdeklaration. Det välkomnas av Rädda barnen, som vill lyfta barnrättsperspektivet i Sveriges bistånd och i säkerhetsfrågor.
Ann Linde konstaterade att de senaste årens framsteg vad gäller mammors och barns hälsa och jämställdhet ”delvis suddats ut” under pandemin. Hungern och extrem fattigdomen har ökat, men Sverige vill nu vara med och vända den trenden.
Uttalandet välkomnas av Rädda barnen, som anser att barns rättigheter behöver ha en framträdande plats i utrikes- och biståndspolitiken. Sveriges bistånd bör användas för att motverka fattigdom och förtryck.
– Internationellt utvecklingssamarbete har aldrig varit så viktigt som nu. Att Sveriges regering så tydligt står fast vid åtagandet om en procent, en hundradel av våra gemensamma inkomster, ska gå till bistånd är bra och ger Sverige en viktig roll och möjlighet att påverka de globala sammanhangen, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda barnen i ett pressmeddelande.
Antalet barn som drabbas av väpnadekonflikter har inte varit större än det är nu sedan andra världskriget, och organisationen anser att ett barnrättsperspektiv måste finnas också i säkerhetsfrågorna.
– Barns trygghet och skydd kräver investeringar i annat än vapen och arméer. Internationell humanitär rätt, och mänskliga rättigheter måste respekteras och ansvar utkrävas för de övergrepp som begås, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.
Organisationens studier visar också att klimatet är något som oroar många barn, och barn är också de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. ”Det är viktigt att regeringen tar fasta på och stöttar barn som aktiva aktörer i klimatpolitiken i Sverige och i världen,” skriver organisationen.
Rädda barnen konstaterar också att av de 275 miljoner människor som är i akut behov av hjälp är hälften barn.
