En stor del av klimatanpassningen går ut på att anpassa den befintliga bebyggelsen. Men vad händer när det inte går att anpassa? På SGI menar man att civilisationen i vissa fall kanske måste dra sig tillbaka och lämna över områden till naturen.
SGI, Statens Geotekniska Institut, driver tillsammans med SMHI, Linköpings Universitet och Rise ett projekt om en strategi som kallas för ”planerad reträtt”. Det handlar om att man i vissa fall kan behöva planera för att lämna riskområden och låta vattnet ta plats för att därigenom skydda människor och egendom.
– Vi har märkt att det här är ett begrepp som väcker många känslor. Det kan kännas som att ge upp, man ser framför sig en militärisk term och det känns som en avveckling istället för utveckling. Därmed kan det bli svårt att få gehör hos till exempel politiker, säger Gunnel Göransson, forskare vid SGI.
Hon säger också att en reträtt kan se ut på många sätt, det behöver inte handla om att flytta ett helt bostadsområde utan kan i vissa fall bara handla om att flytta en anläggning eller en ledning som ligger olämpligt till.
– Det här sker redan på många platser i Sverige, men man talar inte om det som en reträtt. Däremot finns det ingenstans i Sverige där man gjort det i större skala, om man bortser från Kiruna, men där är det ju en helt annan bakgrund till att man flyttar staden.
"Svår och känslig diskussion"
Gunnel Göransson tror att vi på sikt kanske kommer behöva fundera mer över om vi ska lämna tillbaka vissa bebyggda områden till naturen och skapa buffertzoner mellan naturen och den bebyggda miljön.
– Men den här diskussionen har inte kommit särskilt långt och den är väldigt svår och känslig, tillägger hon.
En konflikt som uppstår i många kommuner är önskemål om att bygga vattennära, vilket upplevs som attraktivt av många, men samtidigt kan bli ett problem när vattennivåerna stiger. Gunnel Göransson menar att det kan vara problematiskt med vattennära bebyggelse, både på grund av klimatförändringarna men också för att färre personer får tillgång till vattnet när det ligger byggnader i vägen.
– Jag tror att det kanske inte kommer att vara så attraktivt i framtiden. Visst går det att skydda byggnaderna till viss del med olika lösningar, men frågan är hur länge de håller. Vi har också haft dialog med branschorganisationen Svensk Försäkring som säger att de på sikt kanske kommer att ändra hur man vill försäkra fastigheter som ligger nära vattnet och som riskerar återkommande översvämning.
Att ordet reträtt skrämmer många tror hon delvis har att göra med att man är fast i en tankemodell över hur samhället ska se ut.
– Om man ska tänka sig en reträtt där vissa saker behöver ligga någon annanstans och man ska lämna tillbaka vissa områden till naturen, då behöver man kanske också kunna se ett annat samhälle framför sig. Och då kan det krävas en del svåra beslut. Man måste kunna se utvecklingen på lång sikt och det krävs mod för att kunna ta sådana beslut.
