I TV4:s partiledardebatt angrep M, KD och SD regeringen hårt för att inte ta hårdare tag mot kriminella gäng.

De vill bland annat ge polisen rätt att upprätta visitationszoner, införa anonyma vittnen, kriminalisera deltagande i brottsgäng och slopa straffrabatten helt för unga mellan 18 och 21, inte bara när det gäller grova brott.
– Varför säger ni nej till alla dessa åtgärder, som ni vet att polisen skulle ha nytta av här och nu, sade KD-ledaren Ebba Busch.

S-ledaren, statsminister Magdalena Andersson, pekade på att regeringen skärpt 60 straff och gjort 30 nya handlingar kriminella.

"Tvekar inte"

– Resultatet ser vi. Många brottslingar sitter bakom lås och bom. I vår kommer vi med ytterligare åtgärder, sade Andersson.

– Jag tvekar inte en sekund. Vi ska fortsätta i den här riktningen.

Statsminister Andersson (S) underströk dock att det viktigaste just nu är att se till att stoppa att en ny generation unga rekryteras in i gängen. Det handlar bland annat om satsningar på skola, socialtjänst och att se till att människor i utsatta områden får jobb.

– Ni ser bara halva problemet, därför har ni bara halva lösningen, sade Andersson och riktade sig mot högeroppositionen.

Statsministern retade upp oppositionen när hon även drog in friskolor som ett problem.
– Det är fullständigt hårresande, sade KD-ledaren Ebba Busch.

Även V-ledaren Nooshi Dadgostar drog in friskolorna i debatten.
– Vi måste ta tillbaka kontrollen över den sönderkommersialiserade skolan, sade hon.

"Är rasistiskt"

Dadgostar hävdade också att många av de övriga partierna inte vågade göra något åt att de i rikare områden köper knark av förortsgängen.

– Vi måste stänga narkotikakranen, sade V-ledaren.

– Knarkhandeln ger oerhört mycket pengar till de här gängen.

MP:s Märta Stenevi upprördes över högeroppositionens förslag på att ge polisen rätt att upprätta tillfälliga visitationszoner, framför allt i jakt efter vapen. I de zonerna ska personer kunna visiteras utan krav på en konkret brottsmisstanke.
– Att peka ut alla i ett bostadsområde som potentiellt kriminella är inget annat än ett rasistiskt förslag, sade hon.

Inte heller S, C, L eller V är för visitationszoner.

– Visitationszoner går in på grundläggande fri- och rättigheter, sade C-ledaren Annie Lööf.

– Vi ska inte rasera den svenska rättsstaten.

Moderatledaren Ulf Kristersson menade att regeringens åtgärder mot gängen ”biter inte”.
Han hävdade att en stor anledning till att gängledare sitter bakom lås och bom i Sverige är att fransk polis lyckades knäcka krypteringsappen Encrochat.

"Tvingas anpassa sig"

– Det som skulle kunna bita, det säger ni nej till, sade Kristersson.

Som ett ytterligare exempel på förslag som skulle bita pekade han på M-förslaget om att kriminella borde vara tvungna att bevisa att till exempel lyxbilen inte betalats med pengar från brott.

Liberalerna står bakom flera av högeroppositionens förslag men inte alla, som anonyma vittnen och visitationszoner. Partiledaren Nyamko Sabuni efterlyste stora investeringar i skolan och att föräldrar måste ta ökat ansvar för sina barn.

– Den förälder som tillåter kriminell verksamhet i hemmet ska kunna vräkas från bostaden.

SD-ledaren Jimmie Åkesson anklagade den tidigare rödgröna regeringen och nuvarande s-regering för att sakna politisk vilja att göra något åt gängen.
– Vi har ett gäng som lett landet i sju år och som skapat den här situationen vi nu befinner oss i, sade han.

– Antingen har vi mjukislinjen som vi haft i decennier i de här områdena, eller så tar vi tag i det.

Enligt honom har samhället ”formligen öst pengar över de här områdena sedan 1990-talet”.

– Vi måste tvinga de här människor att anpassa sig, sade Åkesson, och ville att de som inte anpassar sig ska få indragna bidrag.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.