I den avlägsna havsisen i Arktis och på botten av Marianergraven – elva kilometer under ytan. Plast finns numera i alla världens hav och de flesta marina arter har redan eller kommer att påverkas negativt av skräpet, enligt en rapport från Världsnaturfonden WWF som är en sammanställning av omkring 2 500 studier och som omfattar 2 144 arter i havsmiljön.

Bland annat uppskattas omkring 90 procent av alla havslevande fåglar – allt från albatrosser till måsar och trutar – och drygt 50 procent av alla havssköldpaddor ha ätit plast.

– Man har hittat plast i allt från små organismer som planktondjur till valar och delfiner. Det är skrämmande, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Hos stora djur som valar och delfiner upptäcks det när de har dött och strandat. Det kan bero på att de har fått en inre skada av ett plastföremål eller att plast fastnat i inre organ så att de inte kan äta och svälter ihjäl.

Väntas öka

Att haven är fyllda med så mycket plast kopplar WWF till den ökade produktionen och konsumtionen av det syntetiska materialet. I dagsläget ligger konsumtionen på 300 miljoner ton – men 2040 väntas den siffran landa på det dubbla, enligt WWF som också förutspår en fyrdubbling av plastutsläppen till havs till 2050.

I rena siffror innebär det en ökning från 11 miljoner ton plast som hamnar i havet varje år till 44 miljoner ton.

– Vi måste få stopp på flöden av plast från land till haven, säger Inger Näslund.

Plast innehåller många olika ämnen, såväl gifter som hormonstörande ämnen. På lång sikt kan det göra arter sjuka eller påverka förmågan att föröka sig negativt.

Hotar ekosystem

Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis finns bland de områden som riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer av mikroplaster. Och det drabbar inte bara djur – utan också marina ekosystem som korallrev och mangrove som redan tampas med tuffa hot som havsförsurning, global uppvärmning och överfiske.

– När koralldjuren får i sig mikroplast minskas motståndskraften mot andra hot, säger Näslund.

Men mangroverötter och korallrev fungerar också som barnkammare för fiskar och kräftdjur. Om de täcks av plastskräp minskas utrymmet för det, vilket i sin tur kan påverka den biologiska mångfalden.

All möjlig plast hamnar i havsdjupen – från föremål som faller ner från stora containerfartyg till trasiga fiskenät och rep som sliter sig loss under stormigt väder. Den stora boven är dock produkter av engångsplast, som 2018 uppskattades stå för 60–95 procent av allt plastskräp till havs.

– Det är plastkassar, flaskor, lådor och annat som kommer från land, säger Näslund.

– Den plast vi kan se med blotta ögat är dock bara toppen på ett plastberg. Mycket sjunker till botten, vi ser bara en procent av all plast som finns i haven. Oftast det som ligger på stränderna.

Globalt avtal

Det är svårt och kostsamt att fiska upp plast som redan har hamnat i vattnet – och när den har brutits ned till mikroplast är det i princip omöjligt. Frågan om att bromsa plastfloden ska tas upp när FN:s miljöförsamling möts i slutet av månaden. Över 150 länder står bakom kravet att börja förhandla om ett globalt rättsligt bindande plastavtal.

– Internationella förhandlingar tar tid. Men vi måste enas om hur plasten ska hanteras och hur utflödet till havet ska minskas, säger Näslund.

– Det behövs regelsystem för tillverkning, omhändertagande och handel med plast. Vi har redan en massa plast, det bästa vore att återanvända den för att hejda spridning och nytillverkning av engångsplast.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.