65 000 personer stödjer motståndet mot en ny järnmalmsgruva i Gállok. Ärkebiskopen anser att den inte är ”andligt hållbar” och Fridays for future strejkade på plats. Många gör sina röster hörda inför att regeringen ska fatta beslut.
I centrum för kritiken står konsekvenserna för renskötseln, samernas rättigheter, befolkningen i området och för natur och vatten. I ett öppet brev till regeringen, som på tisdagen hade skrivits under av 65 000 personer, påtalar kritikerna ursprungsfolks FN-stadgade rättigheter att påverka i sitt närområde och att Unescos världsarv Laponia kan förlora sin status. Möjligheterna till friluftsliv, fiske och bärplockning hotas också, menar man.
Namnunderskrifterna kommer att lämnas till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på fredag.
Företaget Beowulf mining, som enligt sin senaste information ägs till mer än 75 procent av svenska aktieägare, har utrett etableringen under lång tid och den skulle ge arbete åt 250 personer under 15-25 år, enligt företaget.
Redan 2017 avslog länsstyrelsen i Norrbotten Beowulfs ansökan om att projektera gruvan med motiveringen att “samhällsvinsten för en sådan kortvarig exploatering uppväger inte de kostnader som drabbar miljö och rennäring”. Sametinget och forskare har också påpekat hur samiska rättigheter skulle kränkas och miljön hotas av gruvan.
I konflikt med hållbarhetens dimensioner
En tid efter att Svenska kyrkan bett samerna om ursäkt för de övergrepp de utsatts för ställde sig ärkebiskop Antje Jackelén och Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, bakom protesterna med motiveringen att gruvprojektet inte är ”andligt hållbart”.
”På teologisk grund arbetar vi med ett fyrfaldigt hållbarhetsbegrepp: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt-existentiellt. Gruvetableringen i Gállok är i konflikt med hållbarhetens alla fyra dimensioner”, skriver de i ett brev till regeringen.
Den andliga ohållbarheten grundar sig på att den existentiella folkhälsan hotas, anser kyrkan, eftersom Jokkmokk är ett kärnområde för den svenska delen av Sápmi. Om samiska traditioner inte upprätthålls i Jokkmokk kan det påverka människors upplevelse av livsmening, menar de.
Biskop Åsa Nyström utvecklar det så här i Sameradion:
– Det händer något om man gör en gruvetablering som har en så kort livslängd som 14 år på en plats som är så central för det samiska folket.
– På en så kort tidsrymd […] har man skadat så mycket av den samiska kulturen och det gör något med människors livsmod, människors tilltro och hopp. Det är en andlig och existentiell dimension.
Protesterna mot Gállokgruvan hörs ända från Österlen, där andra kyrkliga företrädare tidigare protesterat mot gruvplaner:
– Vi har fått uppgiften att förvalta världen av Gud. Vi måste vara väldigt försiktiga och inte förstöra, sade abbedissan moder Christa till SVT 2020, angående planer på en vanadingruva i Skåne.
Rörelsen, kallad Vetonu, har i veckan också stött protesterna mot Gállokgruvan.
Skolstrejk i Jokkmokk
Också Greta Thunberg lyfte frågan förra veckan och strejkade tillsammans med andra företrädare för Fridays for future på plats i Jokkmokk.
Tillsammans skriver Greta Thunberg, Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, en rad samebyar och miljöorganisationer att mineralbrytning kan behövas, men att det är viktigare med återbruk av redan utvunna mineraler.
”En gruva som äventyrar luft, vatten och ekosystem, som leder till ökade tunga transporter och utsläpp, och som samtidigt innebär att gammelskogen går förlorad är en miljö- och klimatskandal”, skriver de i en debattartikel i Aftonbladet.
Gruvföretaget ska ge sin syn i frågan
Förra veckan hade samiska organisationer och berörda samebyar en sista chans att skicka in synpunkter angående gruvan.
Företaget Beowulf Mining anser att en gruva i norra Sverige kan anslutas till ett hållbart elnät och använda vätgas för sin mobila utrustning. Man ser också korta och säkra leveranskedjor som en fördel. Företaget har fram till den 14 februari på sig att hävda sin syn.
