I centrum för kritiken står konsekvenserna för renskötseln, samernas rättigheter, befolkningen i området och för natur och vatten. I ett öppet brev till regeringen, som på tisdagen hade skrivits under av 65 000 personer, påtalar kritikerna ursprungsfolks FN-stadgade rättigheter att påverka i sitt närområde och att Unescos världsarv Laponia kan förlora sin status. Möjligheterna till friluftsliv, fiske och bärplockning hotas också, menar man.

Namnunderskrifterna kommer att lämnas till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på fredag.

Företaget Beowulf mining, som enligt sin senaste information ägs till mer än 75 procent av svenska aktieägare, har utrett etableringen under lång tid och den skulle ge arbete åt 250 personer under 15-25 år, enligt företaget.

Redan 2017 avslog länsstyrelsen i Norrbotten Beowulfs ansökan om att projektera gruvan med motiveringen att “samhällsvinsten för en sådan kortvarig exploatering uppväger inte de kostnader som drabbar miljö och rennäring”. Sametinget och forskare har också påpekat hur samiska rättigheter skulle kränkas och miljön hotas av gruvan.

I konflikt med hållbarhetens dimensioner

En tid efter att Svenska kyrkan bett samerna om ursäkt för de övergrepp de utsatts för ställde sig ärkebiskop Antje Jackelén och Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, bakom protesterna med motiveringen att gruvprojektet inte är ”andligt hållbart”.

”På teologisk grund arbetar vi med ett fyrfaldigt hållbarhetsbegrepp: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt-existentiellt. Gruvetableringen i Gállok är i konflikt med hållbarhetens alla fyra dimensioner”, skriver de i ett brev till regeringen.

Den andliga ohållbarheten grundar sig på att den existentiella folkhälsan hotas, anser kyrkan, eftersom Jokkmokk är ett kärnområde för den svenska delen av Sápmi. Om samiska traditioner inte upprätthålls i Jokkmokk kan det påverka människors upplevelse av livsmening, menar de.

Biskop Åsa Nyström utvecklar det så här i Sameradion:
– Det händer något om man gör en gruvetablering som har en så kort livslängd som 14 år på en plats som är så central för det samiska folket. 
– På en så kort tidsrymd […] har man skadat så mycket av den samiska kulturen och det gör något med människors livsmod, människors tilltro och hopp. Det är en andlig och existentiell dimension.

Protesterna mot Gállokgruvan hörs ända från Österlen, där andra kyrkliga företrädare tidigare protesterat mot gruvplaner:
– Vi har fått uppgiften att förvalta världen av Gud. Vi måste vara väldigt försiktiga och inte förstöra, sade abbedissan moder Christa till SVT 2020, angående planer på en vanadingruva i Skåne.

Rörelsen, kallad Vetonu, har i veckan också stött protesterna mot Gállokgruvan.

Skolstrejk i Jokkmokk

Också Greta Thunberg lyfte frågan förra veckan och strejkade tillsammans med andra företrädare för Fridays for future på plats i Jokkmokk.

Tillsammans skriver Greta Thunberg, Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, en rad samebyar och miljöorganisationer att mineralbrytning kan behövas, men att det är viktigare med  återbruk av redan utvunna mineraler.

”En gruva som äventyrar luft, vatten och ekosystem, som leder till ökade tunga transporter och utsläpp, och som samtidigt innebär att gammelskogen går förlorad är en miljö- och klimatskandal”, skriver de i en debattartikel i Aftonbladet.

Gruvföretaget ska ge sin syn i frågan

Förra veckan hade samiska organisationer och berörda samebyar en sista chans att skicka in synpunkter angående gruvan.

Företaget Beowulf Mining anser att en gruva i norra Sverige kan anslutas till ett hållbart elnät och använda vätgas för sin mobila utrustning. Man ser också korta och säkra leveranskedjor som en fördel. Företaget har fram till den 14 februari på sig att hävda sin syn.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.