De Nordiska länderna ska gemensamt undersöka hur bra befolkningarna är på att hantera information i media och i andra sammanhang. Det kan handla om att hitta information, analysera och kritiskt värdera den och att skapa egen information.

Kunskaperna är viktiga för att kunna vara delaktig i demokratin och för att kunna hantera otillbörlig informationspåverkan, men idag vet man alldeles för lite  om kunskapsnivån.

– I dagens komplexa medielandskap är medie- och informationskunnighet avgörande för att kunna försvara sina fri- och rättigheter. Alla behöver veta hur de hittar tillförlitlig information och behärska grundläggande källkritik, säger Anette Novak, direktör vid Statens medieråd i ett pressmeddelande.
Sverige är initiativtagare till samarbetet som vill kunna se förändringar över tid, skillnader mellan länderna, olika grupper av befolkningen och i olika geografiska områden.

Statens medieråd i Sverige, Medierådet for børn og unge i Danmark, Kansallinen audiovisuaalinen instituutti i Finland, Fjölmiðlanefnd i Island och Medietilsynet i Norge ska arbeta tillsammans med en aktör som ska stå för utvecklingen av hur kunskaperna ska mätas. Den aktören upphandlas nu och projektet planeras starta i april.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.