Över 100 internationella miljö-, klimat- och människorättsorganisationer, inom och utanför Europa uppmanade igår Europaparlamentet och EU:s medlemsländer till att täppa igen kryphålen i ett nytt lagförslag till EU-kommissionen. Syftet med lagförslaget är att freda den Europeiska marknaden från produkter som bidrar till utarmning av skogliga ekosystem och avskogning.

Organisationerna lyfter en lång rad frågor som måste åtgärdas i arbetet med en ny EU-lag kring skogsfrågor. De vill se skärpta krav för att den nya EU-lagen ska bli “ändamålsenlig och uppfyller EU:s klimat- och biologiska mångfaldsmål” samt motsvarar “EU-medborgarnas höga förväntningar”.

– Nu är det upp till EU-parlamentet och medlemsländernas ministrar, inte minst landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, att förbättra EU-kommissionens förslag på flera punkter, inte minst vad gäller starka definitioner av skog, avskogning och skogsförstörelse, krav på respekt för internationellt erkända mänskliga rättigheter och att inga länder ska få en gräddfil i lagstiftningen, säger Markus Mattisson, kampanjledare och kommunikationsansvarig på Greenpeace Sverige till LFT.

Det kanske viktigaste kravet från miljöorganisationerna är en ändring av hur lagförslaget definierar avskogning. Just nu täcks nämligen endast skog som avverkas för att bereda plats åt jordbruk in av definitionen.
  
En lång rad organisationer har tidigare kritiserat Sverige hårt för sitt intensiva kalhyggesbruk, där kalhyggen planteras med monokulturer av gran och tall. Men detta täcks i nuläget inte av Europaparlamentets kommande lagförändring.

Skogsstyrelsen kritiseras

Samtidigt ifrågasatte ett 50-tal svenska miljöorganisationer och lokalföreningar Sveriges hantering av skogsfrågor.
I ett öppet brev adresserat till flera ministrar, riksdagsledamöter och EU-parlamentariker, kritiserade organisationerna generaldirektör Herman Sundqvists ledarskap vid Skogsstyrelsen.

Enligt brevet har Herman Sundqvist systematiskt ”nedmonterat myndighetens naturvårdsarbete vilket skadat myndighetens trovärdighet som opartisk instans”. Under sin tid som generaldirektör förvärvade Herman Sundqvist skog till ett värde över tio miljoner kronor, vilket har väckt frågor om jäv. SVT har även avslöjat hur Sundqvist raderat mejlkorrespondens med lobbyister.

– Greenpeace förhoppning [med brevet] är att regeringen ska förstå allvaret i situationen att Sveriges främsta skogsvårdsmyndighet under en lång tid åsidosatt naturvårdsarbete till förmån för produktionsmål och industrins kortsiktiga vinstintresse, säger Isadora Wronski, sverigechef, Greenpeace.

Enligt ett pressmeddelande från regeringen har Herman Sundqvist nu “inkommit med en anmälan om bisyssla där han deklarerar att han kommer att hålla sitt eget skogsbruk vilande, utöver redan ingångna kontrakt, under den tid han är generaldirektör”.

Får förlängt förordnande

Trots kritiken förlängde regeringen på torsdagen Herman Sundqvists uppdrag som generaldirektör fram till 2025.

– Skogsstyrelsen har viktiga frågor att hantera framöver. Skogspolitikens två jämställda mål om produktion och miljö ska samspela med regeringens politiska prioriteringar inom klimatomställningen och skapa jobb i hela landet. Herman Sundqvist är med sin kompetens och erfarenhet viktig för detta uppdrag, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till LFT.

Skydda Skogen är en av de organisationer som deltagit i arbetet med att lyfta fram kritiken mot Skogsstyrelsen.

– Att Sundqvist fått förlängd förordnande kommer att stå skogen och dess arter dyrt. Han har gång på gång visat att det bara är produktion som gäller. Regeringen har i och med beslutet  än en gång demonstrerat att miljöpolitiken är underordnad ekonomin. Man låtsas vara föregångsland och stoltserar med hållbart skogsbruk. Sanningen är att Sverige är bland de sämsta i klassen vad gäller skogsskydd i EU, säger David Van Der Spoel vid Skydda Skogen till LFT.

Skydda skogen anser att det istället  behövs en rejäl upptrappning av naturvårdsarbetet för både den biologiska mångfaldens och klimatets skull.

"Regeringen har missat en möjlighet"

Greenpeace instämmer i Skydda skogens kritik.

– Det är mycket oroande att regeringen återvalt Herman Sundqvist, säger Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace.

– Skyddsvärda skogar avverkas, förlusten av biologisk mångfald fortsätter, kalhyggesbruket ger stora klimatutsläpp och försvårar för samer att bedriva sin renskötsel. Myndighetens agerande har försvårat möjligheterna att uppnå demokratiskt uppsatta klimat- och miljömål.

– Regeringen har missat en möjlighet att påbörja den oundvikliga omställningen av det svenska skogsbruket. Skogsstyrelsen behöver en ledning som prioriterar naturvård och använder skogen som ett instrument för att uppnå klimat- och miljömål, säger Isadora Wronski.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.