Att skicka nakenbilder – nudes – kan vara ett sätt att utforska sin sexualitet och något positiva för unga. Men även om sexuellt innehåll kan vara önskat, identifieras flera problem kring fenomenet i en ny rapport från barnrättsorganisationen Ecpat.

– Det kan ge allvarliga konsekvenser för den som utsätts och också vara brottsligt, säger generalsekreteraren Anna Karin Hildingson Boqvist.

Att skicka en nakenbild till en person som inte har samtyckt kan vara olaga integritetsintrång. Att sprida nakenbilder eller bilder av sexuella handlingar som barn är med på kan vara barnpornografibrott. Att hota och tjata på någon att göra något framför kameran kan vara våldtäkt mot barn.

Flickors ansvar

Ofta utgår samtal om sexuella övergrepp från flickor, enligt Anna Karin Hildingson Boqvist. I den här rapporten är perspektivet pojkarnas.

– Två saker sticker ut. Pojkar lägger i större utsträckning än flickor ansvaret på den som skickar en nakenbild än den som sprider. Det andra är att pojkar problematiserar i mindre utsträckning om hur nakenbilder kommit till, om det har skett via hot eller tjat, och det gäller även för att ha sex, säger hon.

Rapporten ”Tjejer måste sluta skicka bilder” bygger på 840 fritextsvar som pojkar i åldern 14 till 17 år lämnat i enkätundersökningen ”Nude på nätet”, som 13 000 barn svarade på i juni 2021.

Forskaren som Ecpat låtit analysera svaren konstaterar att pojkars uppfattning om vad som är ett acceptabelt sexuellt beteende i en kärleksrelation skiljer sig åt för pojkar och flickor.

Flera förlorare

– Det är att flickor ska vara mer försiktiga än vad pojkar behöver vara. Flickor behöver ta mer ansvar för sitt eget beteende och för pojkars beteende, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Samma handling ses inte som en kränkning om kontakten mellan individerna är ytlig som om de har en djupare relation.

Förklaringen ligger enligt rapporten i att pojkarnas tillvaro på nätet speglar en traditionell heterosexuell manlighet präglad av kontroll och aggressivitet.

Förlorarna på det här mönstret är inte bara flickor. Pojkar tar inte upp problem ned vuxenvärlden i samma utsträckning som flickor och förminskar allvaret i händelser där pojkar utsätts.

– Vi vill att man slutar utgå enbart från flickors upplevelse av utsatthet för sexualbrott. Tar vi inte in pojkars bild riskerar vi att pojkar som utsätts eller utsätter blir osynliggjorda.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.