Barn till ensamstående utrikesfödda mammor riskerar i allt högre utsträckning att drabbas av barnfattigdom. Igår släppte Rädda barnen en ny podcast där nyanlända ensamstående mammor kommer till tals – för att skapa förståelse och belysa behoven som finns.
I podcasten “Starka mammor – trygga barn” får ensamstående och nyanlända mammor berätta om de utmaningar de möter i vardagen, om sin situation och sina drömmar. Podden har fem avsnitt och i varje avsnitt berättar en mamma och ibland även hennes barn om sin situation.
– Utifrån berättelsen samtalar programledarna Tanvir Mansur och Tove Samzelius med yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter dessa mammor om hur vi kan bidra till att familjerna ska bli så bra bemötta som möjligt. Hur vi kan ta hänsyn till deras unika situation med målet att skapa starka mammor och trygga barn med stora möjligheter i livet, säger Eva Harnesk, projektledare för projektet Starka mammor.
Mammorna kommer till tals
I Rädda barnens senaste barnfattigdomsrapport framgick det att vartannat barn med en utrikesfödd ensamstående förälder drabbas av absolut barnfattigdom, en ökning från 42,1 procent år 2016 till 49,5 procent år 2021. Med det underlaget såg Rädda barnen behovet av att låta dessa mammor komma till tals.
– Under 2020 startade vi ett föräldrastödsprojekt finansierat av Allmänna Arvsfonden som heter Starka mammor – Trygga barn. Genom projektet vill vi både ge ett anpassat stöd direkt till mammorna genom gruppaktiviteter, men också låta dem själva komma till tals. Vi ansåg att en podd skulle kunna förmedla deras berättelser på ett bra och direkt sätt. Vi tror att det gör något om man som lyssnare får höra mammor och barns egna röster och inte bara läsa om det, säger Eva Harnesk.
Enligt Eva Harnesk riktar sig podden främst till yrkesverksamma som möter mammor i liknande situation i sitt arbete till exempel inom socialtjänsten, arbetsförmedlingen eller skolan.
– Men vi tror även att politiker och allmänheten kan ha intresse av att lyssna på podden.
Varför riskerar barn till utrikesfödda ensamstående mammor i högre utsträckning drabbas av barnfattigdom?
– Det kan förstås finnas flera skäl till detta. Ett av dem är att det är svårare för en familj att klara sig på en inkomst än på två. Av flera komplexa orsaker ser vi bland annat att många ensamstående mammor som är nyanlända, inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden ännu av olika skäl, säger Eva Harnesk som menar att det dels kan handla om språkkunskaper, men också om bristande nätverk eller att ens utbildning från ett annat land inte genast gäller i Sverige.
– Att vara ensamstående förälder innebär ofta utmaningar jämfört med att dela ansvaret med en annan vuxen. Är man dessutom nyanländ, saknar man ofta det nätverk som andra föräldrar kanske har. Det innebär att det är svårt att få hjälp med barnomsorg på udda tider, vilket i sin tur innebär att det kan vara väldigt utmanande att ta många av de arbeten som står till buds när man är oetablerad på arbetsmarknaden.
Fakta: Barnfattigdom
Eva Harnesk, projektledare för projektet Starka mammor finns det inte en officiell, etablerad definition av fattigdom i Sverige. Beroende på vilket perspektiv av fattigdom man vill belysa behöver man mäta på olika sätt.
I den årliga barnfattigdomsrapport, som Rädda barnen senast presenterade använder de ett sammansatt mått.
Det måttet handlar dels om barn i familjer med låg inkomststandard och dels om barn i familjer som beviljats försörjningsstöd.
Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.
Källa: Eva Harnesk, Rädda barnen.
