I podcasten “Starka mammor – trygga barn”  får ensamstående och nyanlända mammor berätta om de utmaningar de möter i vardagen, om sin situation och sina drömmar. Podden har fem avsnitt och i varje avsnitt berättar en mamma och ibland även hennes barn om sin situation.

– Utifrån berättelsen samtalar programledarna Tanvir Mansur och Tove Samzelius med yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter dessa mammor om hur vi kan bidra till att familjerna ska bli så bra bemötta som möjligt. Hur vi kan ta hänsyn till deras unika situation med målet att skapa starka mammor och trygga barn med stora möjligheter i livet, säger Eva Harnesk, projektledare för projektet Starka mammor.

Mammorna kommer till tals

I Rädda barnens senaste barnfattigdomsrapport framgick det att vartannat barn med en utrikesfödd ensamstående förälder drabbas av absolut barnfattigdom, en ökning från 42,1 procent år 2016 till 49,5 procent år 2021. Med det underlaget såg Rädda barnen behovet av att låta dessa mammor komma till tals. 
 
– Under 2020 startade vi ett föräldrastödsprojekt finansierat av Allmänna Arvsfonden som heter Starka mammor – Trygga barn. Genom projektet vill vi både ge ett anpassat stöd direkt till mammorna genom gruppaktiviteter, men också låta dem själva komma till tals. Vi ansåg att en podd skulle kunna förmedla deras berättelser på ett bra och direkt sätt. Vi tror att det gör något om man som lyssnare får höra mammor och barns egna röster och inte bara läsa om det, säger Eva Harnesk.
 
Enligt Eva Harnesk riktar sig podden främst till yrkesverksamma som möter mammor i liknande situation i sitt arbete till exempel inom socialtjänsten, arbetsförmedlingen eller skolan. 
 
– Men vi tror även att politiker och allmänheten kan ha intresse av att lyssna på podden.

Varför riskerar barn till utrikesfödda ensamstående mammor i högre utsträckning drabbas av barnfattigdom? 

– Det kan förstås finnas flera skäl till detta. Ett av dem är att det är svårare för en familj att klara sig på en inkomst än på två. Av flera komplexa orsaker ser vi bland annat att många ensamstående mammor som är nyanlända, inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden ännu av olika skäl, säger Eva Harnesk som menar att det dels kan handla om språkkunskaper, men också om bristande nätverk eller att ens utbildning från ett annat land inte genast gäller i Sverige.

– Att vara ensamstående förälder innebär ofta utmaningar jämfört med att dela ansvaret med en annan vuxen. Är man dessutom nyanländ, saknar man ofta det nätverk som andra föräldrar kanske har. Det innebär att det är svårt att få hjälp med barnomsorg på udda tider, vilket i sin tur innebär att det kan vara väldigt utmanande att ta många av de arbeten som står till buds när man är oetablerad på arbetsmarknaden.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.