Innehåll



  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Sju röster om omställningsåret 2022

      Ska 2022 bli året då omställningsfrågorna blir mainstream på allvar? Hur kommer omställningen påverkas av valåret och vad har vi att se fram emot? Frågorna hopar sig så här i början av året. Vi bad…
    • Zoom

      Sju röster om omställningsåret 2022

      Ska 2022 bli året då omställningsfrågorna blir mainstream på allvar? Hur kommer omställningen påverkas av valåret och vad har vi att se fram emot? Frågorna hopar sig så här i början av året. Vi bad några omställare svara på vad de hoppas på och vilka utmaningar de ser framför sig – och vad de tar med sig från 2021.

      Foto: Emelie Cederqvist
      Foto: Emelie Cederqvist

      Anna Sonesson, aktiv i Omställning Tjörn

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Att kunna mötas IRL och göra saker! En av omställningsrörelsens grundbultar är ju just att  mötas och göra saker ihop, hjälpas åt och vara påhittiga tillsammans! Längtar efter glädjen i dessa tillfällen och ser fram emot byggbrigader med Egnahemsfabriken, omställningscaféer, gemensamhetsodling och nätverkande. Hoppas på cykel-upprop och att cyklarna får ta plats!  Många intresserar sig för självförsörjning av sol- och vindkraft, jag hoppas att några vill driva på denna fråga lokalt, inspirerade av hur man nått 100% självförsörjning på förnyelsebar el på danska Samsö, genom lokalbefolkningens engagemang.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      På Tjörn kommer vi för första gången arrangera Framtidsdagar (inspirerade av Alingsås framtidsvecka), och bjuda in olika aktörer som vill hålla i workshops, föreläsningar och andra aktiviteter första helgen i Maj. Vi tror på att samla alla krafter som finns lokalt för gemensamt inspirera, engagera och ha kul tillsammans. Kanske föds nya visioner och projekt i dessa möten!

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Att engagemanget blir mer ”hållbart” fördelat. Vi är många som vill att det ska hända saker, men vi behöver också vara många som tar ansvar i att genomdriva våra visioner – det är en balansakt att inte ta på sig mer än man orkar och tycker är kul. Samtidigt ska engagemanget inte kännas påtvingat;  eldsjälarna, ”görarna”, påhejarna och den som mest vill haka på och lära sig mer om omställning, alla behövs i en levande rörelse!
      En annan viktig fråga för oss lokalt är hur vi inkluderar de unga i vårt omställningsarbete.

      Foto: Privat
      Foto: Privat

      Nicklas Adamsson, samhälls- och kulturanalytiker, kväkare, aktivist och skribent

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?

      En av de viktigaste sakerna som hände var att diskussionen om hur vi inkluderar människor från bland annat andra kulturer i Omställningsrörelsen påbörjades.

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Jag hoppas att de politiska partierna på allvar tar till sig vad som krävs för att vi ska kunna ställa om Sverige. Vi behöver mer systemkritiskt tänkande och större insikt om att det omställda samhället antagligen kommer att se ut på ett helt annat sätt än det vi är vana vid. Här har Omställningsrörelsen en viktig roll att fylla. Vi måste våga problematisera de vägval vi gör i mycket större omfattning än som skett hittills. Risken är annars att vi hamnar i nya återvändsgränder. Den okritiska elektrifieringstrenden som nu råder är ett exempel.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      För egen del känns valet i höst betydelsefullt. Och det handlar verkligen inte bara om klimat och miljö. En annan fråga av stor vikt är demokratin. Vi ser redan idag hur högerpartierna börjar gå SD:s ärenden för att kunna räkna in deras stöd i sitt regeringsunderlag, hur man kritiserar public service och hur man skärper tonen i migrationspolitiken. För min del är ett verkligt hållbart samhälle också ett som tar ställning mot rasism och för inkludering.

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Den största utmaningen är att göra Omställningsrörelsen mindre vit och mer inkluderande. Omställningsbyrån som jag ingår i arrangerade en seminarieserie under hösten där inbjudna gäster med olika bakgrund fick ge sin syn på inkludering och klimaträttvisa. Det kändes väldigt bra och just nu funderar vi på en fortsättning under våren.

      Foto: Lill Sjöström
      Foto: Lill Sjöström

      Carmen Blanco Valer, folkhögskolelärare och aktivist för global rättvisa

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?

      Om vi begränsar oss till omställningsarenan i Sverige tycker jag att det var viktigt att det startades en diskussion om kopplingen mellan omställning och mänskliga rättigheter. Diskussioner som hade börjat redan 2020 i samband med Black Lives Matters-mobiliseringarna och det föga intresset eller t.o.m viss motstånd som  frågan väckte bland aktörer inom Omställningsrörelsen. 2021 återupplivades detta i en livlig diskussion kring alla människors lika värde, rasism, kolonialism, ekofascism, och nödvändigheten av att frågor som har att göra med kamp mot orättvisa relationer människor emellan måste vara en del av omställningsdiskussionen, samt att dessa har även att göra med skeva relationer till naturen. Diskussionen blev på så sätt en vattendelare som förtydligade olika perspektiv inom omställningsrörelsen. Nu är det bara att hoppas att de insikter som väcktes under diskussionen kring behovet av förändringar inom omställningsrörelsen leder till konkreta handlingar.   

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Jag hoppas på fler korsbefruktningar mellan olika folkrörelser så att Omställningsrörelsen berikas i sina perspektiv, upplevs inkluderande och att den därmed blir bredare.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      Jag ser fram emot processen inför uppmärksammandet av Stockholm+50. Även om erfarenheten av liknande event är att dessa tenderar att bli mycket av green washing-jippon där de krafter som pushar för en gränslös tillväxt passar på att ge sken av att värna om miljön. Men jag hoppas att den mediala uppmärksamheten som eventet väcker, bidrar till att miljö- och omställningsfrågorna hamnar i rampljuset. Något som vi folkrörelser bör ta vara på för att intensifiera folkbildningsprocesser och konkreta omställningsförslag.

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Att bli inkluderande och klara av att koppla omställningsutmaningarna till människors vardagsutmaningar, samt inte minst distansera sig från de växande populistiska krafterna som förutom att de hotar människogrupper på lång sikt även hotar vår miljö och klimat.

      Foto: Privat
      Foto: Privat

      Ylva Lundkvist Fridh, miljö- och ekonomihistoriker som brinner för omställning underifrån

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?

      För allmänheten bestod väl den största omställningen i de övningar som pandemin tvingat många till: att hemestra, vara mer i naturen, resa mindre och förhoppningsvis kontemplera mer, att fler kunnat arbeta från den ort de egentligen vill bo på – som ofta visat sig vara landsbygd. Förhoppningsvis var det en vändpunkt där fördelarna kommer att bestå för många.
      För omställningsrörelsen blev 2021 ett år då frågor om social rättvisa kom under lupp och diskuterades mer än någonsin, det var välbehövligt.

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Jag hoppas att insikter kommer att sjunka in kopplat till hur olika former av förtryck mot marginaliserade grupper är integrerat i den destruktiva samhällsordning som också förstör moder jord och förutsättningarna för liv. Och att de insikterna kommer att leda till att fler sociala och ekologiska folkrörelser krokar arm i en gemensam kamp för en rättvis omställning. Sen hoppas jag att rörelser för klimaträttvisa för alla kommer att vinna gehör under valrörelsen.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      För egen del kommer jag att jobba vidare i Mikrofonden för att mer kapital ska ställa om och bli tillgängligt för levande lokala ekonomier och för verkligt socialt, ekologiskt och ekonomiskt resilienta verksamheter. EU:s nya programperiod kommer att bli ett viktigt verktyg för att omställningen ska få tillgång till mer resurser för att accelerera sina samhällsnyttiga effekter.

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Att bli relevant för fler än de redan frälsta, utan att förlora sin värdegrund på vägen.

      Foto: privat
      Foto: privat

      Leo Rudberg, miljöaktivist, systemkritisk debattör och f.d. ordförande för Fältbiologerna

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?

      Att fler fick upp ögonen för omställningsrörelsens vithetsnorm i samband med vår replik kring att rörelsen måste ta avstånd från och sluta legitimera antidemokratiska aktörer som SD.

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Jag hoppas att många inför valet ska inse att klimatkrisen och artdöden förtjänar minst lika gedigna åtgärder som covid-19.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      Regeringens beslut om ny gruva i Gállok. Detta är ett av de allvarligaste hoten mot en rättvis omställning och urfolks rättigheter.

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Omställningsrörelsen måste tydligt ta ställning för global solidaritet och intersektionell rättvisa. Vi måste bli bättre på att inkludera alla från bönder och landsbygdsbor till förortsbor och minoriteter. Endast så kan vi bygga en inkluderande folkrörelse med kraft att skapa en bättre värld för alla.

      Foto: Privat
      Foto: Privat

      Pella Thiel, ekolog, småbrukare och ordförande för End Ekocide Sverige

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?
       
      Kanske var det viktigaste sånt som känns negativt, men som bidrar till att fler förstår att systemet håller på att kollapsa, när det som inte finns på kartan ändå inträffar. Stormningen av Kapitolium, skulle jag säga då. På den positiva sidan var 2021 året då ekocidlagstiftning gick från att vara en idé på marginalen till att bli mainstream, med intresse från 17 stater över hela världen.
       
      Vad hoppas du på mest under det här året?
       
      Att fler inser att de själva behöver ta ansvar på riktigt och att alla mina lamm överlever.

      Är det något projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      I juni hålls Stockholm+50, ett halvt sekel efter Stockholmskonferensen 1972. Jag tror tyvärr inte att den kommer att leverera det som krävs, så jag hoppas att det halvsekellånga gapet mellan behovet av förändring och samhällets respons blir en avgrund som är omöjlig att ignorera. Jag hoppas också att civilsamhällets engagemang och konstruktiva förslag får mycket uppmärksamhet. I den lilla skalan ser jag mycket fram emot Omställningsnätverkets film.
       
      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 
       
      Att behålla den transcyniska tron på och konstruktiva handlingen för en vackrare värld medan oron i samhället blir allt större, institutionerna vacklar och den politiska kontexten blir allt svårare.

      Foto: Privat
      Foto: Privat

      Arci Pasanen, kommunikatör på Ljungskile folkhögskola, medordförande för Omställningsnätverket

      Vad tycker du var det viktigaste som hände under 2021, utifrån ett omställningsperspektiv?

      2021 var ett enormt utmanande år på många sätt. Inom rörelsen hade vi intensiva diskussioner gällande inkluderinger och mångfald, som rörde upp mycket känslor. Jag tror de diskussionerna och lärdomarna från dem var de viktigaste för mig under det gångna året samt att se fler röster höjas för värdet av en större ”sensemaking”. 2021 var väl året då det inte längre gick att blunda åt att kejsaren ÄR naken vilket oundvikligen leder till frågan ”vad gör vi med det?”. Det är väldigt nyttiga och bra frågor att ställa sig.

      Vad hoppas du på mest under det här året?

      Att har riktigt roligt med #teamkul. Efter 2021 så vill jag lev(l)a upp till den gamla devisen ”Har man inte kul så gör man på fel sätt” och att massa folk hakar på omställningen och startar lokala omställningsgrupper. Samt fördjupade relationer, umgänge med förundran och lyckas bygga mitt tiny house.

      Är det något särskilt projekt eller händelse som kommer ske under året som du särskilt vill lyfta fram?

      Ja! Omställningsnätverket kommer att växla upp sitt game just för att vi tror att våra berättelser behövs mer än någonsin. Vi kommer öka vår kommunikation på sociala medier där vi kommer att lyfta bland annat Potatisuppropet, Matvärn (myntat av Olle Forsell), Omställningsgala i vår och inte minst Omställningsfilmen som Mattias Olsson från Campfire Stories är i full gång och skapar! För att inte tala om återkomsten av min och Pellas podd Begäret!

      Vilka är Omställningsrörelsens största utmaningar framåt? 

      Att navigera i ett accelererande kaos och tillitsbrist, att våga stå kvar i komplexiteten av det hela.

  • Energi