Antalet djur som används i djurförsök har inte minskat – varken i Sverige eller i övriga länder i EU. Detta trots att Sverige tillsammans med resten av EU sedan 2013 bundit sig till försöksdjursdirektivet, vars slutliga mål är att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.

– I Sverige handlar framförallt om att ta ställning och fatta politiska beslut, säger Peter Hultgren, sakkunnig inom djurförsök på Djurens Rätt.

Det är inom forskning som det förekommer flest djurförsök, därefter inom regulatoriska tester, det vill säga säkerhetstester för konsumenter, miljö och djur. Som tredje och minsta kategori används djurförsök i undervisningssyfte. Idag finns det ingen sektor där djurförsök är helt utfasade.

Förlegad bild

De aktörer som Djurens Rätt vänder sig till är politiker, forskningsfinansiärer samt vetenskapssamhället. Vetenskapssamhället är ett brett begrepp som bland annat innefattar lärosäten, statliga och privata forskningsinstitut.

Trots att flera alternativa metoder finns tillgängliga idag, såsom organ på chip, matematiska modeller och 3D-skrivare som kan skriva ut mänsklig vävnad, tror Peter Hultgren att många hinder för utfasning av djurförsök inom forskning sitter i gamla strukturer och en kultur som behöver förändras.

En av uppmaningarna i rapporten är till de som ansvarar för att publicera forskning. Det har visat sig vara svårt för forskare att få studier baserade på djurfria försök publicerade. De som granskar forskning före publicering vill gärna se att forskningsresultaten även valideras i djurförsök, förklarar Peter Hultgren som menar att det finns en förlegad bild av vad “god” forskning är. Detta ser Djurens Rätt som ett stort hinder för utfasningen av djurförsök.

– Djurförsöken måste sluta betraktas som en guldstandard i vetenskapssamhället.

Uppmanar politiker

I rapporten riktas flera uppmaningar till svenska politiker. En är att anta en avvecklingsplan för att få bort de djurförsök som redan kan ersättas, en andra att anta en plan om att fasa ut djurförsök inom regulatoriska tester.

– Som det ser ut idag går det inte att helt förbjuda djurförsök i regulatoriska tester, då vi har andra åtagande gentemot EU, till exempel kemikalielagstiftningen. Ett förbud skulle kräva ny lagstiftning.

Ytterligare en uppmaning handlar om politikers ansvar att stimulera övergången till djurfri innovation inom forskningsområdet. Dels behöver det avsättas mer pengar för utveckling av alternativa metoder, dels behöver forskarutbildningen moderniseras, menar Peter Hultgren.

– De främsta hinder vi ser är brist på pengar och resurser inom forskarsamhället. Övergången kommer att kosta mycket pengar och de pengarna finns inte idag.

Djurens Rätt föreslår bland annat att statens anslag för forskning om och utveckling av alternativa metoder bör ökas från 15 miljoner kronor per år till minst 150 miljoner.

På forskningsområdet står många hinder i vägen för en utfasning av djurförsök. En stor del av forskningen kräver kunskap om tidigare tester, vilket gör det svårt att utföra nya djurfria tester då de inte går att jämföra tidigare resultat som gjorts med djurförsök, till exempel inom cancerforskning.

Optimism

Djurens Rätt ser trots hindren optimistiskt på möjligheterna att fasa ut djurförsök även inom forskningsfältet. I bland annat USA och Nederländerna görs många framsteg i arbetet med djurfri innovation. Enligt Peter Hultgren är Nederländerna det bästa exemplet i Europa, som övriga länder i EU kan hämta inspiration från.

– Nederländerna har höga ambitioner, ett brett samarbete mellan olika aktörer samt en uttalad strategi till övergång för djurfri innovation.

De hinder som pekas ut i rapporten gäller hela EU, medan åtgärderna som presenteras i rapporten är utformade till svensk kontext. Tillsammans med andra djurrättsorganisationer i EU har Djurens Rätt gjort en liknande rapport riktad till EU som inte är publicerad än.

 

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.