Antalet djur som används i djurförsök har inte minskat – varken i Sverige eller i övriga länder i EU. Detta trots att Sverige tillsammans med resten av EU sedan 2013 bundit sig till försöksdjursdirektivet, vars slutliga mål är att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.

– I Sverige handlar framförallt om att ta ställning och fatta politiska beslut, säger Peter Hultgren, sakkunnig inom djurförsök på Djurens Rätt.

Det är inom forskning som det förekommer flest djurförsök, därefter inom regulatoriska tester, det vill säga säkerhetstester för konsumenter, miljö och djur. Som tredje och minsta kategori används djurförsök i undervisningssyfte. Idag finns det ingen sektor där djurförsök är helt utfasade.

Förlegad bild

De aktörer som Djurens Rätt vänder sig till är politiker, forskningsfinansiärer samt vetenskapssamhället. Vetenskapssamhället är ett brett begrepp som bland annat innefattar lärosäten, statliga och privata forskningsinstitut.

Trots att flera alternativa metoder finns tillgängliga idag, såsom organ på chip, matematiska modeller och 3D-skrivare som kan skriva ut mänsklig vävnad, tror Peter Hultgren att många hinder för utfasning av djurförsök inom forskning sitter i gamla strukturer och en kultur som behöver förändras.

En av uppmaningarna i rapporten är till de som ansvarar för att publicera forskning. Det har visat sig vara svårt för forskare att få studier baserade på djurfria försök publicerade. De som granskar forskning före publicering vill gärna se att forskningsresultaten även valideras i djurförsök, förklarar Peter Hultgren som menar att det finns en förlegad bild av vad “god” forskning är. Detta ser Djurens Rätt som ett stort hinder för utfasningen av djurförsök.

– Djurförsöken måste sluta betraktas som en guldstandard i vetenskapssamhället.

Uppmanar politiker

I rapporten riktas flera uppmaningar till svenska politiker. En är att anta en avvecklingsplan för att få bort de djurförsök som redan kan ersättas, en andra att anta en plan om att fasa ut djurförsök inom regulatoriska tester.

– Som det ser ut idag går det inte att helt förbjuda djurförsök i regulatoriska tester, då vi har andra åtagande gentemot EU, till exempel kemikalielagstiftningen. Ett förbud skulle kräva ny lagstiftning.

Ytterligare en uppmaning handlar om politikers ansvar att stimulera övergången till djurfri innovation inom forskningsområdet. Dels behöver det avsättas mer pengar för utveckling av alternativa metoder, dels behöver forskarutbildningen moderniseras, menar Peter Hultgren.

– De främsta hinder vi ser är brist på pengar och resurser inom forskarsamhället. Övergången kommer att kosta mycket pengar och de pengarna finns inte idag.

Djurens Rätt föreslår bland annat att statens anslag för forskning om och utveckling av alternativa metoder bör ökas från 15 miljoner kronor per år till minst 150 miljoner.

På forskningsområdet står många hinder i vägen för en utfasning av djurförsök. En stor del av forskningen kräver kunskap om tidigare tester, vilket gör det svårt att utföra nya djurfria tester då de inte går att jämföra tidigare resultat som gjorts med djurförsök, till exempel inom cancerforskning.

Optimism

Djurens Rätt ser trots hindren optimistiskt på möjligheterna att fasa ut djurförsök även inom forskningsfältet. I bland annat USA och Nederländerna görs många framsteg i arbetet med djurfri innovation. Enligt Peter Hultgren är Nederländerna det bästa exemplet i Europa, som övriga länder i EU kan hämta inspiration från.

– Nederländerna har höga ambitioner, ett brett samarbete mellan olika aktörer samt en uttalad strategi till övergång för djurfri innovation.

De hinder som pekas ut i rapporten gäller hela EU, medan åtgärderna som presenteras i rapporten är utformade till svensk kontext. Tillsammans med andra djurrättsorganisationer i EU har Djurens Rätt gjort en liknande rapport riktad till EU som inte är publicerad än.