Radar

Ökat intresse för svenskodlad tång

Intresset för svenskodlad tång ökar.

Ett hållbart livsmedel och ett sätt att motverka klimatförändringarna. Runtom i världen ökar intresset för att odla tång. I Sverige försöker tångbönder på Västkusten få industrin att växa.

– Tångodling i havet skulle jag kalla ett av de mest hållbara produktionssätten världen, säger Göran Nylund, produktionschef på företaget Nordic seafarm och forskare i Marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

2016 var han en av sex forskare som startade Sveriges första företag som producerar svenskodlad tång. Sedan dess har verksamheten vuxit.

– Intresset har ökat jättemycket och vi får fler ordrar, säger Göran Nylund. De senaste åren har olika tångodlingsprojekt poppat upp runt om i världen, från Kanada till Saudiarabien. I Sverige levererar Nordic seafarm tång till restauranger och livsmedelsproducenter. Fördelarna med tång är många, säger Göran Nylund.

En tångodling sedd från luften
En tångodling sedd från luften. Foto: Nordic seafarm

Odling av tång konkurrerar inte om jordbruksmark och är miljövänlig eftersom den vare sig kräver gödsel, bekämpningsmedel eller bevattning. De näringsämnen som behövs finns naturligt i vattnet.

– Dels tar det mycket mindre resurser i anspråk och sedan har man dessutom en direkt positiv effekt av detta, att de plockar upp näringsämnen när de växer och motverkar övergödning. Sen bildar de också syre och binder en massa koldioxid när de växer.

Skulle kunna bli isolering

Tång har presenterats som ett sätt att minska koldioxidutsläppen. Men hur det ska gå till står ännu inte klart. För att koldioxiden som tången absorberar inte ska gå tillbaka ut i atmosfären måste tången omvandlas till ett material som inte ruttnar och kan lagras under lång tid. Det pågår nu forskning för att se om tång kan användas som isoleringsmaterial.

– Om det blir en ett sådant framtidsområde då binder man ju också in kolen. En skiva som isolerar kan ersätta till exempel gips. Då kommer den att hålla jättelänge i hus och olika byggnader och då blir det ju en kolsänka, säger Göran Nylund.

Tångodlare och forskare håller också på att utveckla tång till boskapsfoder och bränsle. Redan nu har företag börjat göra förpackningsmaterial av av tång.

– Men det blir det ju en form av bulkprodukt som i dagsläget konkurrerar med olja. Och det är svårt att konkurrera med olja så där måste det ju hända någonting, så att vi börjar gå från fossila oljebaserade produkter, säger Göran Nylund. 

Djurfoder, bränsle eller förpackningsmaterial? Försök pågår att använda tång till en rad saker
Djurfoder, bränsle eller förpackningsmaterial? Försök pågår att använda tång till en rad saker. Foto: Nordic seafarm

Forskare har lyft fram att tångodling i stor skala kan påverka mängden ljus som går ner till andra arter och riskerar ha farliga effekter på ekosystem genom att ta bort näringsämnen.

– I den forskning som gjorts finns inga bevisade negativa effekter på på hav och ekosystem, säger Göran Nylund.

Regler behöver förenklas

Tångodling är fortfarande en relativt liten industri i Sverige. För att den ska kunna växa måste efterfrågan på tång öka än mer och regelverket för att börja odla förenklas, enligt Göran Nylund.

– Det är svårt och komplicerat att söka tillstånd. Det är en stor utmaning. För att odla tång krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. När miljöbalken skrevs fanns inga tångodlingar i Sverige.

– Odling av kräftdjur, musslor och fisk är undantaget från de här bestämmelserna och regleras på annat sätt. Men tångodling fanns inte på kartan riktigt när det här regelverket skrevs på 90-talet.

I dagsläget har Nordic Seafarm tillstånd att odla tång på 29 hektar.

– Vi använder tolv av de hektaren och har planerar att besätta de andra ytorna också. Redan i år har vi planer på att utvidga. Jag ser en väldigt spännande resa framöver.