– Tångodling i havet skulle jag kalla ett av de mest hållbara produktionssätten världen, säger Göran Nylund, produktionschef på företaget Nordic seafarm och forskare i Marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

2016 var han en av sex forskare som startade Sveriges första företag som producerar svenskodlad tång. Sedan dess har verksamheten vuxit.

– Intresset har ökat jättemycket och vi får fler ordrar, säger Göran Nylund. De senaste åren har olika tångodlingsprojekt poppat upp runt om i världen, från Kanada till Saudiarabien. I Sverige levererar Nordic seafarm tång till restauranger och livsmedelsproducenter. Fördelarna med tång är många, säger Göran Nylund.

Odling av tång konkurrerar inte om jordbruksmark och är miljövänlig eftersom den vare sig kräver gödsel, bekämpningsmedel eller bevattning. De näringsämnen som behövs finns naturligt i vattnet.

– Dels tar det mycket mindre resurser i anspråk och sedan har man dessutom en direkt positiv effekt av detta, att de plockar upp näringsämnen när de växer och motverkar övergödning. Sen bildar de också syre och binder en massa koldioxid när de växer.

Skulle kunna bli isolering

Tång har presenterats som ett sätt att minska koldioxidutsläppen. Men hur det ska gå till står ännu inte klart. För att koldioxiden som tången absorberar inte ska gå tillbaka ut i atmosfären måste tången omvandlas till ett material som inte ruttnar och kan lagras under lång tid. Det pågår nu forskning för att se om tång kan användas som isoleringsmaterial.

– Om det blir en ett sådant framtidsområde då binder man ju också in kolen. En skiva som isolerar kan ersätta till exempel gips. Då kommer den att hålla jättelänge i hus och olika byggnader och då blir det ju en kolsänka, säger Göran Nylund.

Tångodlare och forskare håller också på att utveckla tång till boskapsfoder och bränsle. Redan nu har företag börjat göra förpackningsmaterial av av tång.

– Men det blir det ju en form av bulkprodukt som i dagsläget konkurrerar med olja. Och det är svårt att konkurrera med olja så där måste det ju hända någonting, så att vi börjar gå från fossila oljebaserade produkter, säger Göran Nylund. 

Forskare har lyft fram att tångodling i stor skala kan påverka mängden ljus som går ner till andra arter och riskerar ha farliga effekter på ekosystem genom att ta bort näringsämnen.

– I den forskning som gjorts finns inga bevisade negativa effekter på på hav och ekosystem, säger Göran Nylund.

Regler behöver förenklas

Tångodling är fortfarande en relativt liten industri i Sverige. För att den ska kunna växa måste efterfrågan på tång öka än mer och regelverket för att börja odla förenklas, enligt Göran Nylund.

– Det är svårt och komplicerat att söka tillstånd. Det är en stor utmaning. För att odla tång krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. När miljöbalken skrevs fanns inga tångodlingar i Sverige.

– Odling av kräftdjur, musslor och fisk är undantaget från de här bestämmelserna och regleras på annat sätt. Men tångodling fanns inte på kartan riktigt när det här regelverket skrevs på 90-talet.

I dagsläget har Nordic Seafarm tillstånd att odla tång på 29 hektar.

– Vi använder tolv av de hektaren och har planerar att besätta de andra ytorna också. Redan i år har vi planer på att utvidga. Jag ser en väldigt spännande resa framöver.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.