Radar

Ohållbart många kemiska ämnen i miljön

350 000 olika kemikalier sprids idag i naturen.

När forskare för första gången kunnat bedöma var jordens gräns för nya kemiska substanser och plaster går, visar det sig att gränsen för vad som är hållbart redan har passerats.

Till den här kategorin ämnen hör mikroplaster, bekämpningsmedel, industriella kemikalier samt läkemedel och antibiotika.

Bara under 2000-talet har produktionen av plaster i världen ökat med mer än 79 procent, enligt forskarna.

– Det har skett en 50-faldig ökning av produktionen av kemikalier sedan 1950. Den beräknas tredubblas igen till 2050, säger medförfattaren Patricia Villarubia-Gómez vid Stockholm Resilience Centre i ett pressmeddelende. 

Att den planetära gränsen anses ha passerats beror på att produktionen och utsläppen av nya kemiska substanser är så stora att myndigheter och forskare inte hinner bedöma vilka risker de medför. Den nya forskningen visar dock att det medför globala risker.

Allt fler gränser passeras

Första gången forskning om de planetära gränserna publicerades var 2009 och en uppdatering gjordes 2015. 

2015 konstaterades att fyra av de nio gränserna hade överskridits: Klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. 
Då gick utsläppen av kemiska substanser och plast ännu inte att beräkna.

Som LFT tidigare berättat sa Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och professor i jordsystemforskning vid universitetet i Potsdam samt chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, redan i december att forskningen pekar mot att ytterligare två planetära gränser har passerats. Den ena gäller alltså de kemiska substanserna.  

– Vi rör oss fortfarande i en oroväckande riktning. Allt fokus är på klimat-boundarien, men i verkligheten har vi gått för långt i biologisk mångfald, överutnyttjandet av färskvatten, överutnyttjandet av fosfor och kväve och att vi har en markutarmning, sa Johan Rockström till Sveriges radio.

Miljön destabiliseras

Om dessa gränser överskrids riskerar de att förlora sin förmåga att buffra och dämpa klimatstörningen, enligt Johan Rockström, som nämner Amazonas regnskog, de tempererade skogarna och jordarna, haven, våtmarkerna och permafrosten som  viktiga för att förhållandena på jorden ska vara stabila.
När en gräns, eller tröskel, passerats kan det destabilisera de komplexa sambanden mellan mark, hav, atmosfär, inlandsisar, biologisk mångfald och människor, enligt Stockholm resilience center.

Nu säger forskarna bakom studien att det krävs snabba och kraftigt minskade utsläpp av kemiska substanser. Det behövs också övervakning och fler riskanalyser. Då kan det gå att vända utvecklingen så att utsläppen åter ryms inom planetens hållbara gräns.

– Vissa av dessa föroreningar hittas globalt, från Arktis till Antarktis och kan vara mycket svårnedbrytbara. Vi har överväldigande bevis på negativ inverkan på jordens system, säger säger medförfattaren Carney Almroth vid Göteborgs universitet.

350 000 olika kemikalier 

Resultaten har publicerats i tidskriften Environmental Science and Technology och visar att det idag finns 350 000 olika kemikalier skapade av människan på världsmarknaden.
Effekterna av dessa i miljön är inte utredda.

Plast innehåller över 10 000 kemikalier och när de bryts ner bildas nya kombinationer av material. 

Vi behöver komma fram till ett tak för produktionen och utsläppen, enligt Carney Almroth:
– Hastigheten med vilken dessa föroreningar sprids i miljön överskrider med stor marginal olika länders kapacitet att bedöma de globala och regionala riskerna, och än mer möjligheterna att kontrollera potentiella problem, säger hon.

– Och att ställa om till en cirkulär ekonomi är viktigt. Det innebär att byta ut material och produkter så att de kan återanvändas och inte blir avfall, designa kemikalier och produkter så att de går att återvinna, och en mycket bättre övervakning av kemikalier.

De planetära gränserna

De nio planetära gränserna ”identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer reglerar hela jordsystemets stabilitet och resiliens – de reglerar det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans skapar de förutsättningar på Jorden som våra samhällen är beroende av”, enligt Stockholm resilience center.
De nio gränserna är:
1. Klimatförändring
2. Förlust av biologisk mångfald
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären
4. Havsförsurning
5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
6. Förändrad markanvändning (till exempel avskogning)
7. Färskvattenanvändning
8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
9. Nya kemiska substanser (”novel entities”: till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
Källa: Stockholms resilience center