Radar

Möjligt med miljövänliga flöden i reglerade älvar

Byssjan är ett av Umeälvens många biflöden.

Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkraftstillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas. Nu har forskare i Umeå undersökt vilka förbättringar av miljön som går att göra utan att kraftproduktionen påverkas för mycket.

– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven kan miljöanpassas med relativt små förluster av elektricitet, säger huvudförfattaren Åsa Widén, vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

En stor del av forskningen har skett i Umeälven, som är en av de mest utbyggda och fragmenterade vattensystemen i Europa, med 19 dammar och kraftverk.

Miljöåtgärder har kartlagts både utifrån kostnader de medför och miljönyttan, vilket är ovanligt.

Åsa Widen har arbetat med att se hur Umeälven både ska kunna ge elkraft och ha rikare ekosystem
Åsa Widen har arbetat med att se hur Umeälven både ska kunna ge elkraft och ha rikare ekosystem. Foto: Privat

Resultatet visar på tre möjliga miljöförbättringar:
1. Sträckor med rinnande vatten behöver öka, för att kompensera för bristen på forsar.
2. Vegetation i strandzonen är viktig både för biologisk mångfald och för för att stabilisera strandbankarna och minska erosion.
3. Kopplingen mellan olika delar av älven behöver öka för att fisk ska kunna vandra.

– Vi har tittat på väldigt många åtgärder för att se hur vi kan göra vattenflöden mer lika naturliga flöden, medan det fortfarande kan pågå vattenkraftproduktion. Vattenflödet styr livsmiljön för många arter, säger Roland Jansson vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Det bör alltid finnas rinnande vatten

En viktig del är att det alltid bör rinna en liten del vatten i älven. 

– Rinnande vatten är viktigt för många arter och fisk kan bli förvirrad om vatten står stilla. Idag kan verk stå stilla i dagar eller veckor. De flesta kraftverk har inte fiskvägar förbi idag och det finns också helt torrlagda sträckor.

Ett förslag är att införa krav på ett minsta ständigt flöde genom kraftstationerna. Det skulle kunna leda till en förlust på 2,1 procent av kraftproduktionen. Räknar man in också fiskvägar skulle förlusten öka till 3,1 procent per år, enligt studien.

Hur kan er forskning användas inför de miljöprövningar av vattenkraften som ska göras?

– Det är två delar som hänger ihop. Industrin och myndigheterna har tagit ett gemensamt krafttag och gjort en turordning för prövningarna och sagt att man kan tänka sig att 2,3 procent av vattenkraftsproduktionen kan försvinna, i genomsnitt, säger Roland Jansson.
– Parallellt finns det ett lobbyarbete gentemot politikerna där industrin vill ha undantag, så att vattenkraften inte ska minska så mycket. Vi har motstående intressen och de miljöåtgärder som görs ska vara så bra som möjligt, både ekologiskt och ekonomiskt.

Översvämningar bäst under våren

Vid viss typ av reglering av flödena, så kallad korttidsreglering, ändras vattenståndet snabbt, vilket orsakar stress och störningar. En ekologisk reglering av flödet kan återskapa vissa ekosystem och öka den biologiska mångfalden.

– Naturligt översvämmas stränder under vårfloden, men i magasinen översvämmas de  under längre tid och ofta på vintern. Man skulle behöva skapa en vattenståndsvariation som efterliknar naturliga förhållanden. Det skulle kunna skapas i magasin där man har korttidsreglering.

Studien som nu presenterats gäller Umeälven, och studier pågår av Ljungan och Lagan.
– Men resultaten ska gå att överföra på alla vattendrag i landet, även om alla vattendrag är olika.

– Vi började med Umeälven 2014 efter ett lokalt initiativ från boende i älvdalen. De vill se miljöåtgärder och är irriterade på att det sker erosion och blir skador på fisket.Andra initiativ, pilotprojekt, tittar på vad man kan göra och på vilket sätt, till exempel i Dalälven, säger Roland Jansson.

LFT har tidigare pratat med förespråkare för miljöorganisationen Älvräddarna, Svenska vattenkraftsföreningen och Vattenfall. Det finns å ena sidan kritik mot att vattenkraftens miljöpåverkan på vattenorganismer är mycket stor och å andra sidan oro för att många mindre kraftverk nu ska behöva rivas.

1800 kraftverk miljöprövas

Drygt 1 800 vattenkraftverk i Sverige ska miljöprövas mellan åren 2022 till 2038. 
2019 lade Havs- och vattenmyndigheten, Energi­myndigheten och Svenska kraftnät fram ett förslag till en nationell plan för att miljöanpassa vattenkraften. Enligt det skulle miljöåtgärder skulle kunna tillåtas minska elproduktionen med 1,5 TWh.
2020 blev en nationell plan klar för hur miljöprövningarna och anspassningarna ska göras, och största möjliga hänsyn ska tas till riktvärdet. 1,5 TWh.
En oklarhet är ännu så länge hur vattenkraft i eller vid Natura 2000-områden ska hanteras.
Sverige har ungefär 2100 kraftverk som tillsammans står för cirka 40 procent av elproduktionen. 94 procent av elproduktionen från de drygt 200 största kraftverken. De 1000 minsta kraftverken står tillsammans för 0,3 procent.
Vattenkraften har saknat moderna miljökrav. Många kraftverk saknar helt tillstånd och det är svårt att miljöpröva dem eftersom man kan bli tvungen att tolka domar eller privilegiebrev som är flera hundra år gamla.