– Jag hoppas att de på sikt kommer att se att det är ett välgenomtänkt och förnuftigt projekt, säger transportminister Benny Engelbrecht (S).

En demonstrant försökte förhindra ceremonin genom att lägga sig på marken där spadtaget skulle tas. Protesterna har varit omfattande mot att två miljoner kubikmeter bottenslam från havsbottnen utanför Köpenhamn ska flyttas till Kögebukten, rapporterar DR.

– Jag räknar inte med att alla kommer att bli övertygade inom en månad eller två, det kommer nog att ta sin tid, kommenterar transportministern kritiken.

Den konstgjorda ön ska ligga precis norr om Refshaleøen i Köpenhamn och beräknas inte stå färdig förrän omkring 2070. Schaktmassor ska fraktas hit från byggarbetsplatser runtom i Köpenhamnsområdet.

Kritikerna menar bland annat att miljökonsekvenserna inte har belysts ordentligt, men transportministern håller inte med. Han jämför med bygget av Öresundsförbindelsen, som också mötte protester till en början.

Själv framhåller Benny Engelbrecht den konstgjorda öns betydelse för att klimatsäkra Köpenhamn. Den ska skydda mot flodvågor och kommer på lång sikt också att ge plats för tusentals nya bostäder och arbetsplatser.

Från svensk sida har den skånska länsstyrelsen haft invändningar, dels eftersom projektet kan påverka vattenflödet genom Öresund och dels eftersom marina habitat i Öresund försvinner.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.