Naturvårdsverkets ansökan om att återkalla Kaunis Iron AB:s tillstånd till gruvverksamhet avslås. Istället begränsas företagets årliga produktion från 20 miljoner ton malm till sju miljoner ton.
2018 ansökte Naturvårdsverket om återkallelse av tillståndet till Kaunis Iron AB:s gruvverksamhet i Tapuli och i Kaunisvaara, Pajala kommun, hos mark– och miljödomstolen. Gruvföretaget har enligt Naturvårdsverket inte följt de tillstånd som gäller för bland annat transporter och hur orent vatten hanteras i gruvverksamheten, vilket enligt Naturvårdsverket riskerar negativ påverkan på den omkringliggande miljön.
Under gårdagen kom domen från mark– och miljödomstolen i Umeå tingsrätt.
– Domstolen har gjort en avvägning mellan de avvikelser från tillståndet som konstaterats och de övriga intressen som talar för att tillståndet inte ska återkallas. Domstolens slutsats är att tillståndet bara ska återkallas delvis genom en produktionsbegränsning, säger rättens ordförande rådmannen Emma Önneby, i ett pressmeddelande.
Mark- och miljödomstolen har bedömt att det inte finns tillräckligt med skäl för att återkalla tillståndet, därför avslås Naturvårdsverkets ansökan på de punkterna.
Domen som miljödomstolen meddelade under gårdagen innebär istället en begränsning av produktionen från 20 miljoner ton malm till sju miljoner ton, vilket enligt Kaunis Iron motsvarar den produktionsnivå som gruvföretaget har i dagsläget.
– Domen begränsar framtida produktionsökningar och löser heller inte våra långsiktiga behov. Vi vill därför så fort som möjligt få till en huvudförhandling om vår ansökan om ett nytt utökat tillstånd. Först då kan vi förverkliga vår vision om en hållbar gruvverksamhet för kommande generationer i Tornedalen, säger Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron, i ett pressmeddelande.
Brister i transporter
Till följd av brister i bolagets hantering av grundvattnet kan fortsatt drift innebära risker i form av bland annat utsläpp till vatten, grundvattenavsänkning samt dammläckage menar Naturvårdsverket.
Men enligt tekniska rådet Camilla Wolf-Watz visar utredningen i målet att det med dagens produktionsnivå på sju miljoner ton inte sker någon otillåten miljöpåverkan på Muonio älv från verksamheten.
Vad gäller transporterna har gruvföretaget brustit, det konstaterar miljödomstolen i ett pressmeddelande. Lastbilstransporter av gruvmaterial omfattas inte av rådande tillstånd. Enligt tillståndet ska transporter ske med hjälp av pumpar i ledning över älven och lastas på järnväg mot hamnar i Bottenviken. Idag sker transport av material med lastbilstrafik i bland annat renbetesmarker vilket påverkat flera samebyar, bland annat Muonio sameby.
– Det är bra att det kommer en dom och att allt har setts över. Nu är det bara för bolaget att rätta till alla brister för framtiden så att det går rätt till även i kommande verksamhet. Allt ska ju gå rätt till enligt svenska lagar och det miljölagstiftningen kräver, säger Hans Holma, ordförande i Muonio sameby, till SVT.
Provocerande
I ett pressmeddelande säger Klas Dagertun att det skulle vara provocerande om Naturvårdsverket överklagar, med tanke på hur lång domstolsprocessen varit.
– Låt oss nu arbeta med vår nya ansökan istället, vi behöver komma framåt för att säkerställa en för miljön fortsatt säker gruvbrytning i Pajala, säger han i ett pressmeddelande.
Karolina Ardesjö Lundén, enhetschef på miljöskyddsenheten vid Naturvårdsverket, säger till SVT att Naturvårdsverket ska läsa domen noggrant och analysera skälen.
– Sen får vi uttala oss närmare både avseende hur vi ser på skälen och vilka åtgärder som kan bli aktuella från vår sida, säger hon till SVT.
Naturvårdsverket har tre veckor på sig att inkomma med ett eventuellt överklagande.
