För ett år sedan ansökte Karlstad kommun om att vara en del av Livsmedelsverkets och Vinnovas hållbarhetsprojekt “Ett nytt recept för skolmåltider”. Fyra kommuner, däribland Karlstad, valdes ut för att utveckla framtidens hållbara skolmatsystem.

– Det har varit en riktig intressant och lärorik resa, även för mig personligen som kostchef. Man lärde sig något nytt hela tiden, säger Alain Grenard, kostchef och deltagare i projektgruppen i Karlstad kommun.

Uppdraget som bland annat Karlstad kommun fick av Livsmedelsverket var att identifiera delar i skolmatsystemet som skulle kunna göras mer hållbara. En arbetsgrupp bestående av olika kompetenser från kommunen, däribland Alain Grenard, satte igång arbetet att identifiera problem och hitta lösningar.

Idén började på en post-it lapp

En av Alain Grenards idéer var att försöka sammankoppla tillgången och efterfrågan på närproducerade råvaror, med förhoppningen om att öka närproducerade råvaror i skolköket. Idén skrev han upp på en post-it lapp.

– När jag skrev lappen hade jag ingen aning om hur det skulle kunna gå till, utan jag visste bara att vi hade ett problem där.

Ett problem hade identifierats och en idé om en digital tjänst som kopplar samman producent och kund, bonde och kock, hade fötts. Hur det skulle gå till att framställa den digitala tjänsten var dock oklart.

– Vi vände oss till elever på Teknik center och på Karlstad Universitet, säger Alain Grenard.

Totalt 40 elever fick uppdraget inbäddat i sin kursplan och igår presenterades tio prototyper till en digital tjänst.

Blickar framåt

Projektet “Ett nytt recept för skolmåltider” är nu avslutat, men fortsätter i en ny skepnad under Jordbruksverkets ansvar. Exakt hur framtiden ser ut för en digital tjänst som kopplar samman bonde och skolkök är ännu oklart.

– Jag tror att vi kommer att sätta oss i arbetsgruppen och fundera över om det finns en så pass färdig prototyp av den digitala tjänsten som man skulle kunna testa med några kök och producenter. Kommer idén på post-it lappen hålla hela vägen? undrar Alain Grenard.

Efter projektets slut väntar ett andrum som öppnar upp för möjligheter att ta del av  vad de andra kommunerna har tittat på för hållbara lösningar.

– Året har varit rätt intensivt men nyttigt, lite reflektionstid behövs innan vi tar arbetet vidare. Nu får vi även möjligheten att se vad de andra kommunerna har hittat på, samt se vad tycker de andra om våran idé.

Utöver Karlstad blev Hofors, Munkedal och Vallentuna kommun utvalda till projektet för att arbeta fram lösningar för omställning i skolmåltidssystemet.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död. 

– Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, som sammanställt siffrorna i ett pressmeddelande.

Drygt 60 procent av alla svenskar arbetar ofta under tidspress, enligt SCB. Andelen har vuxit under de senaste två åren. Över hälften av svenskarna uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är den högsta andelen sedan undersökningen genomfördes för första gången 1980. 

– Att arbeta under stress kan leda till mer sjukfrånvaro, vilket drabbar den enskilda individen men även arbetsgivare och samhället. Vi vill uppmuntra arbetsgivarna till att ha tydliga handlingsplaner för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen, säger Mikael Jansson.

Kvinnor är mer psykiskt stressade på jobbet än män (57 respektive 49 procent). Inom vård och omsorg är könsskillnaderna än större. 73 procent av kvinnorna i branschen upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.