Radar

Omställt boende på nästa nivå

Ett forskningsprojekt har tagit fram nya verktyg för hållbar omställning inom bostadsrättsföreningar och hyresgästföreningar.

Vi behöver ta hållbarhet i boendet till nästa nivå – från tekniska lösningar till systemförändring, inre omställning och en rättvis fördelning av resurser. Det menar forskarna bakom ett projekt som just avslutats.

Forskningsprojektet har tagit fram flera nya verktyg för hållbar omställning. Ett av dem är ett samtalsmaterial om boende och hållbarhet för bostadsrätts- och hyresgästföreningar och andra grupper av grannar.

Gruppdeltagarna får prata om allt ifrån hållbar renovering och odling till de känslor som klimatnödläget väcker, samt föra visionära samtal om hur gemensamma ytor kan användas på ett mer rättvist sätt. Materialet följer de fyra stegen i spiralen från Joanna Macys ramverk ”Work that reconnects”, det vill säga att: Utgå ifrån tacksamhet, hedra vår smärta för världen, se med nya ögon och gå vidare.

I projektet, som heter Könad hållbarhet, betonar forskarna att inre omställning av våra känslor, normer och värderingar är viktig för att driva förändring. De lägger också fokus på gemensam handling snarare än tekniska ”lösningar”, samt på våra relationer till naturen och till andra människor, där social hållbarhet och rättvisa står i centrum.

Vill flytta samtalen framåt

Ett tips från materialen är att skapa forum för större förändring i området genom att samarbeta med kommunen eller andra föreningar och fastighetsägare. Ett annat är att dela mer – men på sätt som ersätter ett privat ägande istället för att öka konsumtionen, som att en bilpool inte ska leda till att bilkörandet ökar.

Hållbart boende innefattar många saker, visar forskning av Pernilla Hagbert
Hållbart boende innefattar många saker, visar forskning av Pernilla Hagbert. Foto: Privat

Målet är att flytta fram positionerna för samtalet om hur vi bygger och bor. Ett hållbart boende är till exempel inte bara energisnålt och byggt av miljövänliga material. Minst lika viktigt är att vi bor på mindre yta, bor enklare och delar mer, både på ytor och saker. Det visar tidigare forskning av projektledare Pernilla Hagbert vid Kungliga Tekniska Högskolan.

– Byggbranschen har just börjat prata om att människor spelar roll, inte bara teknik, men den måste prata om vardagsliv, systemperspektiv, intersektionalitet och inkluderande arbetssätt, säger hon.

Hur ser ett gott liv ut?

Det här gäller även den allmänna debatten om hållbarhet i Sverige. Fokus ligger i dag i allmänhet på individuella lösningar och ny teknik. Forskning visar att vi istället behöver prata utifrån större system, enligt Pernilla Hagbert.

– Människors enskilda beteenden måste förstås i relation till sociala normer, teknologi och infrastruktur, såväl som hur samhällssystemen ser ut. Från hur ett gott liv ser ut upp till politiska frågor om en rättvis resursfördelning. Hållbar omställning handlar inte bara om att skifta från en teknik till en annan eller att vi ska justera lite i marginalen utan om att hela samhällskontraktet är i omförhandling.

Andra material som har tagits fram i projektet är en pamflett om hur boendesektorn kan växla upp sitt omställningsarbete på riktigt, en lista på ”dos and don’ts” (saker att göra respektive undvika) inom design för vardagslivets omställning, samt Normkollen. Det sistnämnda är ett samtalsmaterial för en träff med en liten grupp människor som vill få syn på sin roll i den hållbara omställningen.

Läs mer:

Läs mer om projektet och ladda ner materialen på designforenergi.se/gemensam-omstallning.
Forskningsprojektet ”Könad hållbarhet: normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet” har genomförts mellan 2019 och 2022 i samverkan mellan Kungliga Tekniska Högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och organisationen MÄN.