En tredjedel av allt kol i marken finns i torven i mossar och myrar. Mer koldioxid i luften väntas av forskarna leda till att vitmossans fotosyntes blir effektivare och att den då kan ta upp mer koldioxid och binda mer kol.

Men vattennivån i myrar och mossar har nu visat sig påverka den här processen, enligt en internationell studie, och därmed skulle förändrade nederbördsmängder kunna bli ett problem.

– Vi kunde se att bara vitmossor som växer inom ett lagom avstånd från myrens vattenyta gynnas av ökande koldioxidhalt i luften. Om det är för torrt eller för blött minskar istället torvens förmåga att lagra kol, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.

Prover från sex länder

Det var bara när vitmossan befann sig cirka 10 till 40 centimeter från vattenytan som den kunde ta upp mer koldioxid. Om det var blötare eller torrare skedde det inte.
Om den globala uppvärmningen förändrar var och när nederbörd faller kan det påverka vattenflödena i myrarna och enligt forskarna är det därmed ”troligt” att också myrarnas sätt att ta upp koldioxid förändras.

Tidigare har det varit oklart hur vitmossor reagerar på ökade koldioxidnivåer därför har den internationella studien samlat in och studerat prover på torv från tio platser världen – Kanada, Argentina, Sverige, Italien, Kina och Australien.
Man har mätts torvens fotosyntes genom att jämföra nytagna prov med sådana som är 100 år gamla. Jämförelsen visar att fotosyntesen ökat och att torven i och med det lagrar mer kol, men att den processen alltså påverkas av vattennivån.

Studien har letts av forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Nu vill forskarna göra modeller över fotosyntesen för att titta närmare på hur kol rör sig mellan myrar och atmosfären.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.