Zoom

Nytt krav – husbyggen måste redovisa utsläpp

Hur vi bor påverkar klimatet – hur mycket avgörs bland annat av hur bostaden byggs, dess storlek, uppvärmning och elförbrukning.

Behovet av nya kvadratmeter är stort – men bygget kan vara en klimatbov. Som ett av de första länderna i världen inför Sverige krav på att byggbolag beräknar och redovisar hur stor klimatpåverkan ett nytt hus har.

Det byggs som aldrig förr i Sverige. För att möta de växande behoven krävs 59 000 nya bostäder om året fram till 2029, enligt Boverket som konstaterar att den snabba byggtakten är svår att förena med Sveriges klimatmål om noll nettoutsläpp år 2045.

Bygg- och fastighetssektorn äter nämligen upp en femtedel av den svenska utsläppskakan. En stor del av sektorns utsläpp kopplas till byggfasen. Men det kan det kanske bli ändring på – vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som kräver att byggherrar ska beräkna och redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

Minska klimatpåverkan

Det är byggskedet som ska tas med i klimatdeklarationen, med beräkningar på bland annat utsläppen av växthusgaser från såväl val av transporter som materiel.

– Syftet är att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs, säger Kristina Einarsson, projektledare för uppdraget om klimatdeklarationer på Boverket.

– Om byggbranschen ska minska sina utsläpp måste man börja med att ta reda på hur stora de är i dag. Ska vi ner till nettonoll 2045 krävs en transformation i byggsektorn, som troligtvis kommer att kräva fler åtgärder förutom klimatdeklarationen.

Men det är inte alla nya byggnader som berörs av de nya reglerna. Om byggherren är en privatperson som uppför eller låter uppföra en byggnad behövs till exempel ingen klimatdeklaration. Inte heller om byggnaden är mindre än hundra kvadratmeter.

– Många byggnader omfattas av kravet på klimatdeklaration men inte alla. Reglerna innebär en ganska stor omställning för byggsektorn så det finns skäl att ha en rimlig introduktion av det här helt nya regelverket, säger Einarsson.

Inget maxtak

För att byggsektorn verkligen ska få bukt med utsläppen – och inte bara beskriva hur deras verksamhet ser ut i termer av utsläpp – har flera remissinstanser pekat på att det behövs ett gränsvärde för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha och konsekvenser för den som överskrider dem. Det finns inte på plats från start men Boverket har lämnat ett förslag om att sådana regler ska införas 2027.

– Det finns ett starkt stöd för införandet av gränsvärden. Det är klart att vissa är kritiska till Boverkets förslag och vill införa gränsvärden redan nu. Men branschen måste få chans att förbereda sig, säger Einarsson.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen tycker att den nya lagen är ett viktigt verktyg för att minska den stora klimatpåverkan som byggskedet har.

– Byggbranschen har stor negativ påverkan på klimatet och därför är det viktigt att vi tar ansvar. Det här kan förbättra och öka takten på branschens miljöarbete, säger Byggföretagens nationella hållbarhetssamordnare Anna Lönn Lundbäck.

"Långt fram"

Byggföretagen föreslog i sin remiss att klimatdeklarationen bör lämnas in i samband med att fastighetsägaren söker bygglov i stället för när byggnaden har uppförts, för att åstadkomma incitament att bygga klimatsmart. Organisationen är också angelägen att gränsvärden införs senast 2027 för att begränsa nybyggets klimatavtryck.

– Det är långt fram men att införa klimatdeklarationer är en bra start. Det är angeläget att vi förbättrar våra klimatresultat nu, säger Lönn Lundbäck.

– Dessutom finns ytterligare aspekter i en byggnads livscykel som bör inkluderas i klimatdeklarationen, till exempel installationer. Hållbart byggande är ett helhetstänk.

Byggföretagen möter bland sina medlemmar en förståelse för att hållbarhet och klimat är viktiga omvärldsfrågor. Men att bygga klimatsmart kommer sannolikt också att vara en konkurrensfördel framöver, enligt Lönn Lundbäck.

– Jag är övertygad om att det hänger ihop med att kunna driva långsiktigt hållbara affärer. Det handlar både om affärsnytta och att vara en god samhällskraft, säger hon.

– Det kommer att driva på omställningen i branschen.

Fakta: Utsläpp från byggsektorn

2019 stod bygg-­ och fastighetssektorn för inhemska utsläpp av växthusgaser på omkring 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på omkring 7,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Under 2019 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades, vilket var högre än året innan.
Av de totala utsläppen (inhemska och import) från sektorn står byggverksamhet för knappt 50 procent år 2019 och uppvärmning för 25 procent.
Källa: Boverket

Fakta: Klimatdeklaration av byggnader

Från 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Byggherrar ska då redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.
Lagstiftningen innehåller inga gränsvärden eller krav på maximal tillåten klimatpåverkan, men genom att beräkna klimatpåverkan ökar byggherrens kunskap, vilket i sin tur ska göra det lättare att vidta åtgärder i byggprocessen som minskar klimatpåverkan.
Byggherren har ansvar för att klimatdeklarationen görs och lämnas in till Boverket. Klimatdeklarationen måste vara registrerad hos Boverket för att kommunen ska kunna utfärda slutbesked. Underlaget måste sparas i fem år.
Kravet på klimatdeklaration gäller enbart när du ska uppföra en ny byggnad som kräver bygglov och gäller alltså inte vid om- eller tillbyggnad.
Källa: Boverket