I undersökningen, som gjordes på uppdrag av den ideella föreningen Våra barns klimat, framgår det att klimatoron minskat jämfört med föregående års undersökning.

Ett delvis överraskande resultat, menar Frida Berry Eklund, talesperson på Våra barns klimat. Hon kan inte svara exakt på vad minskningen beror på, men menar att en viktig pusselbit för att kunna hantera oro är att prata mer om klimatkrisen. 
 
–  Minskningen kan tyda på att unga känner sig mindre oroliga för att de både pratar mer om frågan och känner att fler vuxna tar frågan på allvar, säger Frida Berry Eklund.
 
En annan anledning till att klimatoron minskat kan även bero på andra orosmoment som tar upp plats hos unga.
 
– Det kan exempelvis handla om gängrelaterat våld som synts mycket i media eller corona.
 
I årets undersökning framgår det också att fler unga än tidigare tycker att politiker är ansvariga att agera i klimatfrågan. Miljö och klimat ses även som den viktigaste valfrågan.

Syftet med undersökningen är att ta temperaturen på hur barn och unga mellan tolv och arton känner och tänker gällande klimatfrågan.

Prata mer om klimatet

I undersökningen framgår det att av de som svarat att de har klimatoro, så pratar fler än tidigare om klimatfrågan hemma, närmare 60 procent vilket är en ökning från förra året. 
 
– Det är något som är väldigt viktigt från vårt perspektiv, vi är noga med att man ska våga prata med barn och unga om den här frågan. Oro i ensamhet är inte bra för ungas mentala hälsa överlag.
 
Frida Berry Eklund har tidigare skrivit en bok om hur man kan prata med barn i olika åldrar om klimatet. Hon är väl insatt i ämnet och menar att man hellre ska börja prata tidigt om frågan än för sent. Man ska inte heller undvika att prata om klimatet i rädsla för att väcka oro hos barnet. Ett visst mått av oro för klimatförändringarna är inget vi ska göra oss av med utan det är en rimlig respons på den allvarliga situation som vi befinner oss i, menar hon. 
 
– Det är bättre att börja prata om frågan tidigare än för sent, men på ett åldersanpassat sätt och med stort fokus på att visa lösningar. Det är också viktigt att frångå individperspektiv och istället prata om kollektiva lösningar, till exempel vad kan barnen göra för klimatet tillsammans i sin skolklass? 
 
Enligt Frida Berry Eklund finns det två nyckelstrategier för att hjälpa barn att hantera klimatoro. Den ena är att normalisera samtalet genom att prata med barn om klimatfrågan så att barn inte känner sig ensamma i sin oro. Den andra är att visa barn att den vuxna agerar i klimatfrågan.  
 
Idag finns det inte data på hur långt ner i åldrarna klimatoron går, men det man vet är att att oron ökar med åldern. Desto mer man lär sig och förstår hur allvarligt läget är, desto mer orolig kan man bli.

Opinionsbilda

Våra barns klimat arbetar för att fler vuxna ska prata om och agera i klimatfrågan, deras ambition är att barn ska känna att det är vuxna som har ansvar för klimatet och att vuxna agerar för att lösa krisen för barnens framtid. 
 
Utöver att ge föräldrar verktyg att prata om klimatfrågan med sina barn, så arbetar föreningen aktivt med opinionsbildning genom att bland annat sprida undersökningen till organisationer som jobbar med klimat och barnrätt. 
 
– Som föräldradriven organisation är vår roll att försöka opinionsbilda och trycka på politiskt för att barns röster och perspektiv ska få plats i debatten, säger Frida Berry Eklund.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.