I en ny undersökning framgår det att klimatoron minskar bland unga i Sverige, samt att allt fler unga tycker att det är politikernas ansvar att agera för klimatet.
I undersökningen, som gjordes på uppdrag av den ideella föreningen Våra barns klimat, framgår det att klimatoron minskat jämfört med föregående års undersökning.
Ett delvis överraskande resultat, menar Frida Berry Eklund, talesperson på Våra barns klimat. Hon kan inte svara exakt på vad minskningen beror på, men menar att en viktig pusselbit för att kunna hantera oro är att prata mer om klimatkrisen.
– Minskningen kan tyda på att unga känner sig mindre oroliga för att de både pratar mer om frågan och känner att fler vuxna tar frågan på allvar, säger Frida Berry Eklund.
En annan anledning till att klimatoron minskat kan även bero på andra orosmoment som tar upp plats hos unga.
– Det kan exempelvis handla om gängrelaterat våld som synts mycket i media eller corona.
I årets undersökning framgår det också att fler unga än tidigare tycker att politiker är ansvariga att agera i klimatfrågan. Miljö och klimat ses även som den viktigaste valfrågan.
Syftet med undersökningen är att ta temperaturen på hur barn och unga mellan tolv och arton känner och tänker gällande klimatfrågan.
Prata mer om klimatet
I undersökningen framgår det att av de som svarat att de har klimatoro, så pratar fler än tidigare om klimatfrågan hemma, närmare 60 procent vilket är en ökning från förra året.
– Det är något som är väldigt viktigt från vårt perspektiv, vi är noga med att man ska våga prata med barn och unga om den här frågan. Oro i ensamhet är inte bra för ungas mentala hälsa överlag.
Frida Berry Eklund har tidigare skrivit en bok om hur man kan prata med barn i olika åldrar om klimatet. Hon är väl insatt i ämnet och menar att man hellre ska börja prata tidigt om frågan än för sent. Man ska inte heller undvika att prata om klimatet i rädsla för att väcka oro hos barnet. Ett visst mått av oro för klimatförändringarna är inget vi ska göra oss av med utan det är en rimlig respons på den allvarliga situation som vi befinner oss i, menar hon.
– Det är bättre att börja prata om frågan tidigare än för sent, men på ett åldersanpassat sätt och med stort fokus på att visa lösningar. Det är också viktigt att frångå individperspektiv och istället prata om kollektiva lösningar, till exempel vad kan barnen göra för klimatet tillsammans i sin skolklass?
Enligt Frida Berry Eklund finns det två nyckelstrategier för att hjälpa barn att hantera klimatoro. Den ena är att normalisera samtalet genom att prata med barn om klimatfrågan så att barn inte känner sig ensamma i sin oro. Den andra är att visa barn att den vuxna agerar i klimatfrågan.
Idag finns det inte data på hur långt ner i åldrarna klimatoron går, men det man vet är att att oron ökar med åldern. Desto mer man lär sig och förstår hur allvarligt läget är, desto mer orolig kan man bli.
Opinionsbilda
Våra barns klimat arbetar för att fler vuxna ska prata om och agera i klimatfrågan, deras ambition är att barn ska känna att det är vuxna som har ansvar för klimatet och att vuxna agerar för att lösa krisen för barnens framtid.
Utöver att ge föräldrar verktyg att prata om klimatfrågan med sina barn, så arbetar föreningen aktivt med opinionsbildning genom att bland annat sprida undersökningen till organisationer som jobbar med klimat och barnrätt.
– Som föräldradriven organisation är vår roll att försöka opinionsbilda och trycka på politiskt för att barns röster och perspektiv ska få plats i debatten, säger Frida Berry Eklund.
Fakta om Våra barns klimat
Våra barns klimat är en föräldradriven ideell förening som har funnits sedan 2012. Föreningen engagerar drygt 27 000 föräldrar och har som ambition att lämna över en värld med ett klimat i balans till barn och unga.
I undersökningen har man valt åldersspannet 12 till 18 år då det undersökningsmässigt är svårare att göra nationella undersökningar på yngre barn.
Det är andra året i rad som undersökningen utförs.
Källa: Frida Berry Eklund, Våra barns klimat
