Radar

Fler hållbara gränser kan ha passerats

Enligt Johan Rockström tyder ny forskning på att vi överskrider fler hållbarhetsgränser på jorden.

Forskningen hittills tyder på att sex av nio av jordens hållbara gränser har överskridits. Det säger forskaren Johan Rockström i en intervju.

Första gången forskning om de planetära gränserna publicerades var 2009 och en uppdatering gjordes 2015. 
2015 konstaterades att fyra av de nio gränserna överskridits: Klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor.

När en gräns, eller tröskel, passerats kan det destabilisera de komplexa sambanden mellan mark, hav, atmosfär, inlandsisar, biologisk mångfald och människor, enligt Stockholm resilience center (SRC).

– I planetary boundrary-forskningen jobbar vi just nu med den tredje uppdateringen, där alla indikationer är, hittills, […], att vi kommer att landa i att sex av nio boundaries är över den säkra gränsen, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och professor i jordsystemforskning vid universitetet i Potsdam samt chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, i Sveriges radios Söndagsintervju.

"Oroväckande riktning"

Uppdateringar av forskningen sker kontinuerligt, och det finns inget datum för när den tredje större uppdateringen kommer att presenteras, enligt SRC.

– Vi rör oss fortfarande i en oroväckande riktning. Allt fokus är på klimat-boundarien, men i verkligheten har vi gått för långt i biologisk mångfald, överutnyttjandet av färskvatten, överutnyttjandet av fosfor och kväve och att vi har en markutarmning, säger Johan Rockström.

Om dessa gränser överskrids riskerar de att förlora sin förmåga att buffra och dämpa klimatstörningen, enligt Johan Rockström, som nämner Amazonas regnskog, de tempererade skogarna och jordarna, haven, våtmarkerna och permafrosten som  viktiga för att förhållandena på jorden ska vara stabila.

De planetära gränserna

De nio planetära gränserna ”identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer reglerar hela jordsystemets stabilitet och resiliens – de reglerar det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans skapar de förutsättningar på Jorden som våra samhällen är beroende av”, enligt Stockholm resilience center.
De nio gränserna är:
1. Klimatförändring
2. Förlust av biologisk mångfald
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären
4. Havsförsurning
5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
6. Förändrad markanvändning (till exempel avskogning)
7. Färskvattenanvändning
8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
9. Nya kemiska substanser (”novel entities”: till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
Källa: Stockholms resilience center

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.